”Därför måste vi bygga slutförvaret”

Energifrågan är en av våra stora politiska frågor. Den engagerar och delar upp anhängarna för olika energislag. De två stora grupperna är de inbitna kärnkraftsanhängarna och de som sätter hoppet till att vi kan ersätta kärnkraften med förnybar energi. Mitt i allt detta finns energibolagen som ska producera tillräckligt med el för att vårt samhälle ska fungera. Just nu finns det inte mycket som tyder på att de stora jättarna vill verka för att kärnkraften stängs ner. Tvärtom.

Vattenfall meddelade nyligen att de behöver rekrytera fler än 300 nya medarbetare som ska arbeta med energiföretagets kärnkraftsverksamhet. Det råder ingen tvekan om att den statligt ägda jätten arbetar med fokus på att kärnkraften ska leva vidare långt efter 2040. Satsningen sker samtidigt som regeringen pumpar in nya pengar för att nå målet i Energiöverenskommelsen om 100 procent förnybar elproduktion just 2040.

I dag svarar kärnkraften för cirka 40 procent av vår totala elproduktion. Och det pågår en stark utveckling där den fjärde generationens kärnkraft spås en ljus framtid. Än så länge finns inga reaktorer av den nya typen. Ryssland ser ut att bli först ut 2022.

Just generation 4-reaktorer lyfts fram av kärnkraftsanhängare som en lösning på kärnbränslehanteringen. Visionen är att de nya reaktorerna ska använda kärnbränslet effektivare än tidigare, kunna köras på återvunnet kärnbränsle och därmed generera mindre mängder avfall jämfört med i dag. Utmaningen är att det dröjer.

I början kommer den här typen inte köras på återvunnet kärnbränsle. Det innebär att slutförvaret måste fortsätta att byggas ut. Det enda som kan stoppa det är kraftiga politiska åtgärder som stoppar utvecklingen av kärnkraft. Vår reporter Anna Orring har undersökt hur den globala framtiden ser ut för förvaringen samt hur tekniken bakom återvinning utvecklas.