Cern mäter antimateria

Samtidigt som många forskare jagar runt efter Higgs partikel i den stora partikelacceleratorn i Genève, tillverkar andra Cern-forskare antimateria på en annan del av laboratorieområdet. Hittills har de, med stor energi, lyckats tillverka tusentals atomer av antiväte. Och nu har de också kommit på ett sätt att mäta antivätets egenskaper.

Problemet är att antimateria exploderar i kontakt med vanlig materia och försvinner i sönderfallande småbitar och pur energi. Varje försök att närma sig antimaterian slutar med en smäll, helt enligt Einsteins teorier.

Därför hålls antiatomerna isolerade från vår värld genom att hängas upp i ett magnetfält i vakuum. De blir då så isolerade från omvärlden att det är svårt att mäta deras egenskaper.

Nu har forskarna kommit på ett sätt att jämföra antiatomerna med vanliga atomer av samma sort. Därmed hoppas man kunna avslöja ett av partikel­fysikens största mysterier; varför det finns materia över huvud taget och varför universum mest består av vanlig materia.

Genom att belysa väteatomen med en kort laserpuls exciteras dess elektron. När den återgår till normalstadiet avger atomen ljus med ett karakteristiskt våglängdsspektrum. Den tekniken är vida spridd sedan länge. Men nu har partikelfysikerna för första gången kommit på ett sätt att studera spektrum även från antiväte.

För att kunna utföra mätningarna luras antivätet över till vår värld ­genom att belysas med noggrant avstämda mikrovågor. Atomerna hoppar då ut ur magnetfällan och träffar på vanliga atomer, varvid de exploderar i energi och en skur av små partikelfragment (annihileras). Det är under den processen som fysikerna hoppas kunna mäta antivätets spektrum.

Hittills är resultaten ytterst blygsamma, och än tycks inget skilja antivätets egenskaper från vätets. Och det är helt enligt förväntningarna.