Bolags-vd: Svenska företag inte alls så innovativa som vi tror

I Global Innovation Index, som upprättas varje år, brukar Sverige hamna högt upp. Förra året landade Sverige på en tredjeplats på listan, 2017 på en hedrande andraplats.

Men den här och andra liknande rankningar grundar sig på ett stort fel, menar innovationskonsulten och författaren Magnus Penker, grundare och vd på Innovation 360 Group. De etablerade undersökningarna tittar på makronivån, på sådant som antalet patent, hur mycket pengar som läggs på forskning och utveckling samt koncentrationen av börsnoterade teknikföretag i ett land.

– Så många av de här faktorerna är helt irrelevanta att titta på om man ska mäta innovationskraft. Ta antalet patent. Många patenterar inte sina produkter eller tjänster, det tar för lång tid och man vill inte att konkurrenterna ska lista ut precis vad man har gjort. Mjukvara går i princip inte att patentera, säger han till Ny Teknik.

Efter att gått igenom innovationsforskningen bestämde sig Magnus Penker för att utveckla en egen databas, med ambitionen att ge en mer rättvisande bild av innovationskraften på bolag.

Databasen bygger på information om nästan 5 000 etablerade medelstora och stora företag i 105 länder. Varje bolag utvärderas utifrån 92 indikatorer, som ledarskap, hur man sätter upp mål och belöningssystem. Bolagsledning, medarbetare och kunder har alla fått bidra med svar. Det här resulterar i ett slags betygssystem som ska visa hur väl förberedda bolagen är på att driva innovation.

”Det är en överlevnadsfråga”

Baserat på den egna datan har Innovation 360 Group också rankat innovationskraften i stora och medelstora ekonomier. Här hamnar Sverige först på en 19:e plats. Kina, Italien och Spanien ligger i topp. Förklaringen, menar Magnus Penker, är att många svenska bolag inte är beredda att ta risker.

– De länder som hamnar långt ner, vad har de gemensamt? Jo, de har inte drabbats av krig, naturkatastrofer eller utbredda sjukdomar på länge, och har inte behövt anpassa sig. I länder som Kina, Italien och Spanien har det skett omdanande förändringar, så där har man behövt stå på tå. Det är en överlevnadsfråga.

Hur vet du att just detta hänger det ihop med innovationskraften i ett land?

– Jag kan inte bevisa att det faktiskt är så, men det är en synnerligen stark indikator. I vår data framgår det tydligt att svenska bolag också sagt att de prioriterar mindre förändringar, inte radikala sådana som faktiskt ger innovationer.

Magnus Penker ser att bolag som tydligt fokuserar på de faktiska mänskliga behoven också är de som blir ekonomiskt mer värdefulla. Det är en viktig nyckel, och att kunna sätta sig in i andras perspektiv och inte bara ens eget.

– Att Ericsson inte klarade av att gå utanför sig självt kostade bolaget hela telefonmarknaden. Förklaringen till framgångssagan Apple var att de tittade på vad människor gör. Ett bolag som Volvo gör inga stora hopp. De är fast i sitt eget paradigm. Det är därför de behöver någon som Elon Musk, som kastar omkull allt, säger Magnus Penker.

Ett område där svenska bolag ändå sticker ut på ett positivt sätt i Innovation 360 Groups mätning är samarbete.

– Sverige är ett av världens bästa länder på att samarbeta, medan Kina är ett av de absolut värsta. Jag tror att det finns en historisk förklaring till det, att svenskar har varit tvungna till och har länge uppmuntrats att samarbeta för att överleva.