Beresheet kraschade på månen – därför var det väntat

Beresheet skickades upp den 22 februari från Cape Canaveral i Florida med en Falcon 9-raket från det privata rymdbolaget Space X.

Det aktuella avståndet mellan jorden och månen är 384.000 kilometer. Men Beresheet tillryggalade 6,5 miljoner kilometer för att i en serie omloppsbanor runt jorden få kraft att slungas in mot månen.

Skulle Israel ha lyckats hade rymdhistoria skrivits. USA, forna Sovjetunionen och Kina är de hittills enda som lyckats mjuklanda en farkost på månens yta. Detta var det första privatfinansierade försöket att upprepa det.

Lyckas gjorde man däremot inte. Istället för en mjuklandning och stort firande slutade det med en kraschlandning och moll. Det efter en rad tekniska problem.

– Otroligt tråkigt, sa Linda Lyckman, chef för teknologi och innovation vid SSC, till TT från rymdbasen Esrange utanför Kiruna varifrån signalerna från Beresheet sänts vidare till Israel.

Svårlandad yta på Månen

Men ska det vara svårt att lyckas landa en farkost på Månen 2019? Vi lyckades landa människor på månen för runt ett halvt sekel sedan. Tekniken har ju tagit stora kliv sedan dess. Misslyckandet är enligt geofysikern H. Jay Melosh vid Purdue University, förståeligt och framgången vid en mjuklandning hade varit större än många tycks tro.

– Det grundläggande problemet med en månlandning är att nå en nollhastighet samtidigt som man når ytan, säger han till Popular Science. Och det är inte lätt på månen. När du tänker på att energi och hastighet som krävs för att skicka en rymdfarkost dit så är det inte svårt att inse hur många saker som kan gå fel när du ska tvinga den att sakta ned till en nollhastighet.

Han menar att även om motorn i Beresheet inte haft tekniska problem, så är det ingen garanti för att uppdraget med en mjuklandning hade lyckats.

När vi skådar månen från Jorden så ser den ljus och slät ut. Sanningen är dock den att planeten är ojämn av kratrar och stenblock, ingen yta är bättre än någon annan att landa på. Månen är på grund av det svårare att landa på än Mars, enligt Melosh.

Det är ännu oklart om den israeliska farkosten innehöll någon riskundvikande programvara, likt den kinesiska rymdsonden som landade på månen baksida. Men med tanke på utfallet för Beresheet, så gissar Melosh att den nog inte hade det.

Beresheet-projektets huvudaktörer var israeliska privata SpaceIL och statliga IAI. Dessa samarbetade med det svenska företaget SSC (Swedish space corporation) vars antenner såg till att farkosten kunde kommunicera med kontrollrummet i Yehud.