33-bolagen: Riskkapital är viktigast

Vad är viktigast för att unga teknikbolag ska växa och utvecklas i Sverige? För att få svar på den frågan vände sig Ny Teknik till företagen på årets 33-lista, vår årliga lista över landets mest lovande unga teknikbolag.

Svaret var entydigt: Utan god tillgång till riskkapital stannar tillväxten. Av de 25 vd:ar som svarat på våra frågor sätter närmare hälften ”riskkapital” högst på listan.

Många pekar på att det är svårt och tidsödande att hitta pengar. I höstas kom kritik från Riksrevisionen mot att det statliga riskkapitalet riktas mot sena faser och inte mot tidiga skeden där det bäst behövs. Näringsminister Mikael Damberg har därför utsett en snabbutredning som ska vara klar i mitten av juni.

I väntan på nya direktiv har de statliga investerarna blivit mer försiktiga. Det är frustrerande, anser Fredrika Gullfot, vd och grundare för algodlingsföretaget Simris Alg.

– Vi blev lagda på is av Fouriertransform med hänvisning till att utredningen startats och man inte ville ta sig an nya case innan den är klar.

Per Nordberg, vd på det statliga riskkapitalbolaget Fouriertransform, bekräftar att man varit mer återhållsamma under en period.

– Vi har inte riktigt klart för oss hur det kommer att se ut framöver och är därför mer avvaktande. Den här osäkerheten är inte bra när vi ser ett stort behov i marknaden.

Skillnaderna är också stora inom olika branscher. Under förra året gick till exempel 60 procent av det totala riskkapitalet i Sverige till företag i it-sektorn.

– Investerarna står på kö till tillväxtbolag med skalbara affärsidéer inom mjukvara och som har förutsättningar att bli ett nytt Spotify, Klarna eller Truecaller. Inom andra sektorer som hårdvara är det betydligt svårare, säger Isabella de Feudis, vd på Svenska Riskkapitalföreningen.

Efter riskkapital på företagens önskelista kommer ”tillgång till kompetens” och ”bättre villkor för personaloptioner”.

Optioner är ett viktigt verktyg för att nystartade företag ska kunna konkurrera om den spetskompetens som de behöver. Men de svenska skattereglerna gör det krångligare och mindre förmånligt jämfört med andra länder. Det pågår en utredning som ska bli klar i höst.

Richard Malmborg, förbundsdirektör på Sveriges Ingenjörer, hoppas på bättre skattemässiga regler som gör att det blir lättare att dela risken med anställda mot del i eventuella framtida framgångar.

– Det är jätteviktigt för att du ska vilja lägga ner hela din själ i något och avstå från annan försörjning som hade varit bättre för stunden, säger han.

Två frågor som debatterats flitigt den senaste tiden för att de hämmar tillväxt är tillgång till bostäder och handläggningstider för arbetstillstånd hos Migrationsverket. Flera av företagen svarar att de har haft problem, men rankar dessa faktorer lägre än riskkapital, kompetens och optioner.

Bostadsfrågan är framför allt en begränsning i storstäderna.

– Vi har till och med köpt en liten bostadsrätt för anställda, säger Fredrik Lindahl, vd för Stockholmsföretaget Flightradar 24 som bygger tjänster för att spåra flygplan.

Bland de övriga frågor som kom upp i undersökningen finns bland annat alltför hårda anställningsskyddsregler och för mycket byråkrati hos statliga myndigheter som Vinnova.

De nystartade teknikbolagens kravlista skiljer sig från storföretagens. När Ny Teknik för ett år sedan frågade landets mest utvecklingstunga storföretag vad de behöver för att öka sin forskning och utveckling, FoU, i Sverige kom ”rätt kompetens” på första plats. Men näst viktigast var enligt storbolagen ”möjligheten att göra FoU-avdrag”.