ANALYS
Lite ”MacGyvrande” löste den första privata månlandningen – USA är tillbaka på månen
USA är tillbaka på månen för första gången sedan 1972. Den här gången är det en privatutvecklad månlandare som lyckats landa och vågskålen tippar nu alltmer åt den privata sektorns håll i dagens rymdkapplöpning, skriver Bill Burrau.
Det här är en kommenterande text. Skribenten står för analys och eventuella åsikter.
För en dryg månad sedan skrev jag om en privat månlandare som precis misslyckats med att ta sig till månen. Trist men väntat, tänkte jag när företaget Astrobotics månlandare Peregrine gick sönder innan den ens nådde fram till månen.
Jag var lite rädd att Nasas nya strategi, att lägga ut leveranser av vetenskapliga instrument till månen på entreprenad, skulle späda ut resurserna. Det är svårt att landa på månen och vad skulle hända om företagen som försöker misslyckas och går i konkurs? tänkte jag.
Men jag skrev också att jag skulle sluta vara skeptisk om den uppföljande landare Oddyseus från det amerikanska bolaget Inuitive Machines lyckades där tidigare företag fallerat. Och nu har just det hänt.
00:23 den 23 februari svensk tid landade Oddyseus säkert på månen. Det är den första privatutvecklad månlandaren någonsin att lyckas landa säkert. I och med det är nu också Nasas CLPS-program i gång.
After troubleshooting communications, flight controllers have confirmed Odysseus is upright and starting to send data.
— Intuitive Machines (@Int_Machines) 23 februari 2024
Right now, we are working to downlink the first images from the lunar surface.
Precis som Space X har lyckats bli en sorts DHL fast för rymden genom att ta både last och astronauter fram och tillbaka till rymdstationen ISS är nu leveranserna till månen ett faktum.
CLPS står för ”Commercial Lunar Payload Services” och i programmet betalar Nasa företag för att de ska skjutsa vetenskap till månen. Intuitive Machines fick ett kontrakt på 118 miljoner dollar från Nasa för att utveckla sin första månlandarfarkost Nova-C (just den som landade i natt döptes till Odysseus).
Det låter kanske som mycket pengar. Men det är betydligt billigare för Nasa att betala företag att utveckla rymdfarkosterna än att själva göra det. Och i den budgeten har de också räknat med att rymdfarkoster ska gå förlorade.
De kommersiella företagen som är en del av CLPS spelar också en stor roll i Artemisprogrammet, Nasas satsning att återigen sätta människor på månen.
Att landa på månen är svårt och Nasa har varit medvetna om att vissa av bolagen inte kommer att nå fram. Men att ett privat bolag lyckas landa på första försöket öppnar upp för stora ekonomiska vinningar för den amerikanska rymdbyrån.
En stor vinst för Nasa och en ordentlig teknikdemonstration av Intuitive Machines. Vågskålen tippar nu alltmer åt de privata aktörernas sida i den pågående rymdkapplöpningen. Även fast det egentligen är en vinst för båda sidor då samarbeten däremellan ger Nasa mer utrymme att fokusera på forskning och slippa tänka på annat.
De kommersiella företagen som är en del av CLPS spelar också en stor roll i Artemisprogrammet, Nasas satsning att återigen sätta människor på månen. Nasas instrument som tas till månen av privata aktörer ska göra forskning som är viktig inför de kommande bemannade landningarna. Och landningsfarkoster tas dessutom också fram av privata bolag som Space X och Blue Origin.
Det som gör nattens månlandning än mer imponerande är problemen som uppstod strax innan Odysseus skulle landa. Vid landningen skulle lasrar och kameror användas för att navigera ner mot ytan på ett säkert sätt. Och helt plötsligt märkte man att dessa inte fungerade.
Lite sista minuten MacGyvrande* löste dock problemet. För ombord fanns all teknik som behövdes, i Nasas vetenskapliga instrument Navigation Doppler Lidar (NDL). Genom att låta Odysseus ta ett extra varv runt månen innan man saktade ner kunde Intuitive Machines snabbt skicka mjukvaruuppdateringar till sonden.
Komponenterna som fanns i NDL-experimentet lyckades ersätta de felande lasrarna i landningssystemet och landaren kom ner säkert. Att de lyckades rädda situationen är kort sagt ganska ballt.
Nu väntar vi bara spänt på de första bilderna och att den första forskningsdatan ska ramla in.
Under sändningen utlovades att en bekräftelse skulle komma väldigt kort efter landningen. Så blev det inte, det dröjde lite innan svaren kom då kontrollrummet försökte nå landaren. Efter ett tag kunde Intuive Machines i alla fall konstatera att de hade kontakt, trots att de bara fick en svag signal så var en lyckad landning ett faktum. Senare bekräftades också att landaren stod upprätt.
Nu väntar vi bara spänt på de första bilderna och att den första forskningsdatan ska ramla in. Roligast ska bli att se om Eagle-kameran som skulle skickas ut från landaren 30 meter över ytan för att ta en selfie av själva landningen lyckades med sitt uppdrag.
Listan över de som har klarat att göra en kontrollerad landning på månen har nu blivit ännu längre. USA, forna Sovjet, Kina, Indien, Japan och nu alltså företaget Intuitive Machines.
Tillägg måndag den 26 februari:
Under en presskonferens på fredagskvällen berättade Intuitive Machines att månlandaren verkar ha vält vid landningen och inte står upprätt som tidigare rapporterat. De säger dock att solpanelerna får sol och instrumenten fungerar. Man valde också att inte skicka ut Eagle-kameran under själva landningen, men planerar att göra det nu när landaren är på marken för att bekräfta hur den är positionerad.
*MacGyver var en karaktär i en amerikansk tv-serie som till stor del handlade om huvudpersonens uppfinningsrikdeom och förmåga att ta sig ur knipor med de föremål som fanns till hand.
Några månfarkoster genom åren
Namn | Datum | Aktör | Typ | Status |
Luna 1 | 2 januari 1959 | Sovjetunionen | Antagligen tänkt hård landning/förbiflygning | Första sonden i närheten av månen. Flög förbi på en höjd om 5 995 km |
Pioneer 4 | 3 mars 1959 | USA/Nasa | Förbiflygning | Flög som tänkt förbi månen på ett avstånd mindre än 60 000 km |
Luna 2 | 14 september 1959 | Sovjetunionen | Hård landning | Första farkosten att komma i kontakt med månen |
Ranger 6 | 2 februari 1964 | USA/Nasa | Hård landning | Slog ner på månen men misslyckades skicka tillbaka bilder |
Luna 9 | 6 februari 1966 | Sovjetunionen | Mjuk landning | Första mjuka landningen och första bilderna från månen |
Surveyor 1 | 2 juni 1966 | USA/Nasa | Mjuk landning | USA:s första mjuklandning på månen |
Apollo 11 | 21 juli 1969 | USA/Nasa | Bemannad månfärd | Första bemannade månfärden |
Apollo 17 | 19 december 1972 | USA/Nasa | Bemannad månfärd | Den senaste bemannade månfärden |
Chang'e 3 | 14 december 2013 | Kina/CNSA | Mjuk landning | Kinas första kontrollerade landning på månen |
Beresheet | 11 april 2019 | SpaceIL/Israel Aerospace Industries | Mjuk landning | Månlandaren kraschade |
Hakuto-R | 25 april 2023 | Ispace | Mjuk landning | Månlandaren kraschade |
Chandrayaan-3 | 23 augusti 2023 | Indien/ISRO | Mjuk landning | Indiens första kontrollerade landning på månen |
Peregrine | 8 januari 2024 | Astrobotic | Mjuk landning | Månlandaren kom inte fram till månen på grund av en bränsleläcka |
SLIM | 19 januari 2024 | Japan/Jaxa | Mjuk landning | Japans första kontrollerade landning på månen. Landaren hamnade dock snett |
Odysseus | 23 februari | Intuitive Machines | Mjuk landning | Den första privata månlandaren att lyckas landa. Månlandaren tros ha hamnat på sidan |
Med hård landning menas här en sorts avsiktlig kraschlandning in i månen. Men mjuk landning menas en kontrollerad nedsänkning där farkosten är tänkt att överleva efter landningen. Fakta: The Planetary Society