Lyckad jakt på traineer

Traineerna ska bli duktiga så snabbt det bara går på att utveckla tekniken i flygsimulatorerna. Därför flyttar de inte runt bland arbetsstationerna, som traineer brukar. En simulator är så komplex att de måste specialisera sig på ett område, som de lär sig allt om.m.

- Vi är experter på simulatorer och har jobbat länge med FMV i liknande projekt, så det är logiskt för Saab att nyttja vår kompetens, säger Anders Nilsson, vd för HiQ Mälardalen.

14 mer eller mindre nyexaminerade, kryddat med några erfarna, har valts ut till traineeprogrammet på ett år. Utbildningspass varvas med jobb i respektive projekt och studieresor till kunder både i Sverige och utomlands för att uppleva hur simulatorn används som stödverktyg i verkligheten. Alla får sedan automatiskt anställning på endera företaget, som båda har stort rekryteringsbehov.

- Att ta emot mycket folk och snabbt få dem på banan är en utmaning, säger Jörgen Degerstedt, sektionschef för Gripens träningssimulator på Saabs affärsområde Aeronautics.

De bägge företagen har anställt sju traineer var, som får varsin tekniskt väl insatt mentor. Fyra av traineerna är kvinnor.

- Det är inte lätt att hitta kvinnliga ingenjörer, jätteskoj att de tycker att det här är intressant, säger Jörgen Degerstedt.

Traineerna fördelas på träningssimulatorer, utvecklingssimulatorer samt geodata och visualisering.

- Vår förhoppning är att de under kurstillfällena ska prata med varandra och på så sätt lägga grunden till sina nätverk mellan olika produktområden, säger Jörgen Degerstedt.

Den första versionen, Gripen A/B, håller nu på att byggas om till den moderna Gripen C/D samtidigt som Saab arbetar med den framtida versionen Gripen NG eller Gripen E/F, som den också kallas. Mellan varje version är ett stort tekniksteg. Det är mycket som ska uppdateras och simulatorer är ett kostnadseffektivt sätt att både utveckla och träna med. De är visserligen dyra, men ändå billiga jämfört med förr. Och den växande datorkraften har gjort det möjligt att ta jättekliv i utvecklingen, enligt Anders Nilsson på HiQ, som spår att simulatorerna kommer att bli vardagsmat också för privatpersoner. Bilskolor är bara början.

Vissa moment i flygningen, som nödträning om något skulle gå fel i luften, kan bara göras i simulator.

- Det är svårt för oss som ingenjörer att veta hur det är när man befinner sig i luften. Därför har vi ett tajt samarbete med piloterna och stämmer av funktionaliteten, säger Anders Nilsson.

Det är inte alltid man kan få svar direkt, "det ska jag kolla nästa gång jag är ute och flyger", säger piloten. Genast kan ingenjörerna se till att det kommer in i simulatorn.

- Det är väldigt spännande. Det är inte vanligt att man jobbar så nära varandra och får veta vilka utmaningar kunden ställs inför för att prioritera och utveckla, säger Anders Nilsson, som njuter av sitt tekniktunga jobb.

- Jag blir åksjuk i simulatorn, men jag skulle inte tacka nej till en flygtur i Gripen, säger Anders Nilsson.