Karriär

Kompetensbrist inom ai – nyanställa eller kompetensutveckla?

Martin Wickström. Foto: Elin Elliott
Marie Bellö Yngveson. Foto: Saab Group

I stort sett alla teknikföretag satsar på artificiell intelligens och mjukvaruutveckling. Men vilka är ingenjörerna som ska driva tekniken framåt? ”Det rör sig åt fel håll” enligt IVA.

Publicerad

Teknikföretag över alla områden satsar allt mer satsningar på artificiell intelligens och mjukvaruutveckling, visar Ny Tekniks kartläggning FoU-ligan som publicerades i veckan.

När nästan alla teknikbolag ska bli mjukvaruföretag krävs ny kompetens. Det lyfts fram i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens enkätundersökning, Näringslivets FoU-barometer. Här framgår att 44 procent av de tillfrågade företagen upplever svårigheter att rekrytera personal till viktiga framtidsområden. 


– Problemet är stort och extra tydligt inom områden som digitalisering och ai, men det finns också brist på högteknologisk kompetens inom andra områden. Och ju snabbare teknikutvecklingen sker desto större blir problemet, säger Martin Wikström som är temachef för forskning och utbildning vid IVA.

I förlängningen kan konsekvenserna bli att företag väljer att inte lägga sina investeringar i Sverige.


– Om inte företag hittar sin personal här så kan de komma att försvinna. Men man ska inte trycka på panikknappen. Så illa är det inte, men det rör sig åt fel håll. 

Martin Wikström ser flera vägar framåt för att komma till rätta med kompetensbristen. Några spår är att bygga ut relevanta civilingenjörsprogram, få fler kvinnor intresserade av att söka teknikutbildningar för att få ett större underlag men också ökad samverkan mellan företag och lärosäten genom exempelvis fler praktikplatser.

Utbildades inte under ai-revolutionen

En annan väg mot ökad kompetens är att vidareutbilda företagens befintliga personal och underlätta spårbyten.


– Vi har ju massor av ingenjörer i företagen som är jätteduktiga men som kanske inte utbildades under ai-revolutionen. Här finns mycket att göra, exempelvis skräddarsydda utbildningar och kanske andra examens- och antagningsformer. Men det är inte bara lärosätenas ansvar, arbetsgivarna behöver även se till att anställda får den utbildning de behöver, säger Martin Wikström.

Saab Group är ett av företagen som satsar allt mer på mjukvarubaserade system i sina produkter − från ubåtar till flygplan.

– Eftersom teknikutvecklingen går åt det digitala hållet med mer mjukvara så blir de här kompetenserna väldigt viktiga för oss, säger Marie Bellö Yngveson, chef på Saab Academy, företagets verksamhet för kompetensutveckling.

Utöver nyrekrytering av personal med kunskaper inom ai och mjukvaruprogrammering har företaget en långsiktig strategi för att säkerställa rätt kompetens vid rätt tillfälle.

− Vi har en fördel eftersom vi har långa produktcykler och det tar tid att utveckla till exempel flygplan och ubåtar. Så då tittar vi på vad vårt kompetensbehov är om fem tio år. Vet vi var vi ska vara då, så vet vi också vilka aktiviteter vi kan göra för att nå dit.

Ett sätt är att vidareutbilda befintlig personal genom möjligheter att läsa exempelvis högskolekurser. Ett annat att ingenjörer som är kunniga inom vissa områden lär sina kollegor.

– Vi försöker skapa en kultur av livslångt lärande och stötta våra anställda i det.

Möjlighet att bli industridoktorander

Spetskompetens behövs inom många affärsområden men det krävs också en bredd, menar Marie Bellö Yngveson. Därför finns bland annat det interna rotationsprogrammet Breda ingenjören som innebär att anställda ges en möjlighet att jobba på olika ställen i företaget.

– Man kan då använda sin kompetens men också utvecklas inom nya angränsande områden. Det här gör vi också för att vara en mer långsiktigt attraktiv arbetsgivare. Vi kan erbjuda en karriär på flera ställen, inte bara där man råkade börja.

Ett flertal medarbetare får också möjlighet att bli industridoktorander för att stärka kopplingen mellan forskning och tillämpning.

En annan åtgärd är att ta in exjobbare, där ett ömsesidigt kunskapsutbyte sker mellan handledare och studenter.

– De som går en utbildning nu har till viss del nya perspektiv så det blir en synergi åt båda hållen.

Den snabba teknikutvecklingen innebär att tiden då en ingenjör kunde utbilda sig inom ett område och ägna sig åt samma sak under hela karriären är förbi, konstaterar Marie Bellö Yngveson.

Hon upplever dock en positiv inställning till kompetensutveckling bland företagets anställda.

– Men det kanske också kommer att kräva något av individen själv, att man investerar av egen tid för att upprätthålla kompetensen. Det kan vara ett dilemma och därför viktigt att se hur vi gemensamt kan skapa förutsättningar som passar, säger hon.