Karriär
Här går studenterna i uppfinnarnas fotspår
Christopher Polhem (1661-1751) porträtterad 1741 av Johan Henrik Scheffel.
För 322 år sedan började Christopher Polhem vid Uppsala universitet. Till hösten börjar en ny kull studenter. Här är pluggade uppfinnarna.
Polhem brukar ibland kallas för den svenska mekanikens fader. När han började studera mekanik, matematik och fysik vid Uppsala universitet var nog ingen som kunde gissa att han mer än trehundra år senare skulle ha fått ge namn åt både sina egna uppfinningar, som Polhemslåset och Polhemsknuten, och till ett pris.
Polhemspriset delas ut vartannat år för teknisk innovation eller genaliska lösningar på tekniska problem.
En av dem som fått Polhemspriset är Baltzar von Platen. Han är känd för att tillsammans med en student i samma årskull ha uppfunnit ett nytt kylsystem som användes i kylskåp. Det var redan innan han och kollegan Carl Munters tog examen från Kungliga tekniska högskolan 1922. Före tiden i Stockholm hade Baltazar hunnit med att plugga matematik, fysik och astronomi i Lund.
Pacemakerns upphovsman Rune Elmqvist läste också i den gamla anrika studentstaden Lund, men till läkare.
Författarna Torel Wallmark och Douglas McQueen sammanställde svenska uppfinningar i boken ”100 viktiga svenska innovation under tiden 1945-1980”. Där konstaterade de att våra svenska uppfinnare över lag var välutbildade när de kom på sin nya idé. 30% var ingenjörer, 36% civilingenjörer eller civilekonomer och hela 29% var docenter, professorer eller doktorer.
Mannen bakom det sväriska kullagret, Sven Wingqvist, läste som 18-åring på Örebro tekniska elementarskola. Det låg i grunden för honom när han senare var med och grundade Svenska Kullagerfabriken, SKF.
KTH har naturligtvis många innovatörer bland sina ex-studenter. Både Gustaf de Laval, som vid sin död hade hela 93 patent, och Uno Lamm som brukar kallas ”den högspända likströmmens” fader, har pluggat där. Lamm tog en ingenjörsexamen och de Laval hann med studier i mekanik innan han gick vidare för att läsa kemi i Uppsala.
Vilka nya uppfinningar som dagens, och framtidens, ingejörstudenter kommer att ge oss återstår att se.