Han spår europeisk personalbrist

Neddragningarna på Ericsson, Volvos försämrade vinstutveckling, nedläggningen av stora ingenjörsföretag som och Astra Zeneca och Sony Mobile förra året påverkar så klart läget, men bara kortsiktigt, anser Peter Karancsi på Arbetsförmedlingen.

- Tittar man långsiktigt kommer det att vara brist på utbildad personal i hela Europa 2020, duktiga människor kommer att få jobb. Arbetsmarknaden går i vågor, rätt vad det är kanske ett företag lägger sin programvaruutveckling i Lund.

Peter Karancsi är rådgivare på Eures, nätverket av europeiska arbetsförmedlingar, som lägger pussel med arbetskraftsbehovet. Nu saknas till exempel etablerade kunniga ingenjörer med arbetslivserfarenhet, särskilt inom FoU, liksom högskoleingenjörer, till exempel inom automation, enligt Peter Karancsi.

Han jobbar med att fånga upp signaler, bland annat från branschorganisationerna, och kontaktar de företag som säger sig ha svårt att rekrytera. Därefter vänder han sig till Eures nätverk och skräddarsyr lösningar efter varje företags behov. Det är inte helt lätt, eftersom det finns en viss fördröjning från det att behovet uttalas och rekryteringen kan göras. Då kanske förhållandena har ändrats. Därför försöker han förmå företagen att göra så långsiktiga bedömningar som möjligt. Åtminstone på ett halvårs sikt, så lång tid kan en rekrytering ta.

En försvårande omständighet är att begreppet ingenjör varierar i olika delar av Europa. Vi svenskar frågar oss vad det är för sorts ingenjör vi pratar om, och vad utbildningen innehåller?

- En spanjor eller grek finner frågan bisarr, de har minst en femårig högskoleutbildning för att över huvud taget få kalla sig ingenjör, säger Peter Karancsi.

I eurokrisens spår finns det extremt mycket erfarna ingenjörer att rekrytera i Spanien, och de vill gärna jobba i ett annat land. Det gäller också Portugal och Grekland och i viss mån Irland.

Det finns ett motstånd mot att anställa medarbetare från andra länder. Det tror Peter Karancsi har att göra med social överambition snarare än främlingsfientlighet.

- Jag tror inte att vi är rädda för invandrare, jag tror att vi är så måna om vår personal i Sverige att arbetsgivare oroar sig för att behöva ta större ansvar. Man vill att det ska gå så väldigt bra, så vad göra om det inte fungerar, det går ju inte att skicka hem dem?

Peter Karancsi uppmanar arbetsgivarna att se det på samma sätt som när det gäller en svensk. Tänk EU-medborgare i stället.

- Okej att de kanske behöver extra hjälp att integreras initialt, men det kanske å andra sidan inte behövs vad kompetensen anbelangar, med tanke på utbildningsnivån, säger Peter Karancsi.

Han tycker att det är synd att vi är så fixerade vid att medarbetarna ska kunna svenska.

- Om företagen nöjer sig med att få den rätta kompetensen kan de få de bästa ingenjörerna, det är bara att köra mötena på engelska i stället.

Sverige är ett traditionellt starkt ingenjörsland och här finns ingenjörskompetens - ännu. Många närmar sig pensionsåldern och återväxten bland de unga är inte tillräcklig, säger Peter Karancsi.

- Om vi vill att våra företag ska finnas kvar och utvecklas måste våra företag tänka om och rekrytera utanför Sverige.