KARRIÄR
Gör du tråkiga saker i stället för att jobba? Så slutar du prokrastinera
Samvetsgrannhet, impulsivitet och ångest samt en kamp mellan olika delar av din hjärna. Det är några av sakerna som avgör huruvida du faller i prokrastineringsfällan där både arbetsuppgifter och privatliv kan skjutas på framtiden.
– I dag omges vi av distraktioner, säger psykologen och lektorn Alexander Rozental.
Annons
Man skulle kunna tro att en människa som skjuter upp sitt livs just nu viktigaste uppgifter till förmån för en betydligt mindre angelägen syssla skulle välja att göra något som är roligt. Men att prokrastinera handlar främst om att låta sig själv slippa undan en syssla som känns krävande eller ångestframkallande till förmån för något som i stunden känns lättare.
Då kan modesta sysslor som att städa skrivbordet eller scrolla på mobilen framstå riktiga frestelser.
– Ofta kan man dessutom intala sig själv att det man gör är viktigt, som att dammsuga eller sortera mappar på datorn. Det är inte kul men ger synliga resultat nästan direkt och därmed en snabbare belöning för hjärnan, säger Alexander Rozental som universitetslektor vid Uppsala universitet där han studerar prokrastinering och psykologi som behandlar individer som lider av uppskjutarbeteende.
Han är en av flera forskare som nämns i techsajten Interesting Engineerings genomgång av forskning kring prokrastinering.
Perfektionism, oro/ångest och miljö hör till faktorer som påverkar en persons benägenhet att prokrastinera, skriver IE. Det senare har norske forskaren Frode Svartdal studerat och kommit fram till att kurser på universitet ibland utformas på sätt som skapar prokrastinering hos studenterna.
Vad är prokrastinering?
Annons
Prokrastinering beskrivs som en kamp mellan två delar av hjärnan: Det som kallas känslohjärnan, ibland benämnt som limbiska systemet, som styr oss mot att välja snabba enkla belöningar som att kolla sociala medier i stället för att läsa en lång text med komplicerat innehåll. Motsatsen är prefontala cortex, hjärnans centrum med ansvar för långsiktigt beslutsfattande som ska vara bra för oss.
– Det senare är långsammare, processar mer information och konkurrerar med det snabba systemet, säger Alexander Rozental.
Enligt Rozental finns det några personlighetsdrag som ofta kan associeras med prokrastinering. Tydligast är sambandet med impulsivitet, men även en neurotisk läggning kan öka risken för uppskjutande-beteenden, menar han.
– På andra sidan skalan finns det som kallas för samvetsgrannhet, ett personlighetsdrag som, tvärtemot impulsivitet, minskar risken för prokrastinering, säger han.
Påverkar mentala hälsan
Forskning tyder, inte helt oväntat, på att prokrastinering har en menlig inverkan på en persons produktivitet. Men det påverkar även den mentala hälsan. Flera studier, bland dem en gjord på svenska universitetsstudenter, har visat på samband med depression, ångest och ökad stress. Enligt andra studier minskar även arbetsglädjen.
Det här är något som Alexander Rozental måste ta hänsyn till när han ska reda ut vad som är grundproblematiken hos en ny klient: är det en depression som gett upphov till att personen börjat prokrastinera eller är förhållandet tvärtom?
Forskningen tyder på att prokrastinering är ett ökande problem. Exakt varför är inte fastslaget men enligt Alexander Rozental är det rimligt att se samband med faktorer i vårt moderna samhälle. Så som digitaliseringen som bidrar med ”frestelser” och ett arbetsliv som ställer betydligt högre krav på individens förmåga till planering och självständigt arbete.
– Idag omges vi av distraktioner som har potentiell att ge snabb belöning, som att det är lättare att svara på ett mejl än att skriva den där lång texten man har framför sig. Det ställer höga krav på impulskontroll, säger han.
