Astronomen fick Google-jobb: Därför bör fler forskare ta chansen i techindustrin

Den som hör om den Schweiziske astronomen och forskaren Oliver Müllers specialämnen kan säkert tänka att hans möjligheter att byta fält borde vara begränsade.

Ett jobb inom techindustrin är inte det första som dyker upp i karriärplaneringen.

Han forskar nämligen på universums dvärggalaxer och mörk materia – det ämne som större delen av universum tycks bestå av men vars existens ännu inte är bevisad.

Det var när hans sambo fick praktikplats på Google, och han fick höra om hennes arbetsuppgifter som han förstod att besitter en rad eftertraktade kunskaper.

– Visst, Google bryr sig inte om dvärggalaxer. Men det jag i praktiken jobbar med dagligen – metoder för att mäta mörk materia – handlar till stor del om statistiska metoder och dataanalys.

Det är en kunskap som är högt eftertraktad, säger han och fortsätter:

– Som astronom får man ner terabyte av data varje natt som man måste hantera. De stora it-bolagen har en liknande situation, och liknande problem, säger han.

Lång rekryteringsprocess

Oliver Müller hade aldrig tänkt tanken att söka jobb på Google, men såg plötsligt chansen att komma ifrån forskningsvärldens korta kontrakt och att få prova på något nytt. Genom sin sambo fick han en rekommendation och blev kontaktad av en rekryterare från Google.

Han genomgick långa intervjuprocesser, som krävde stora arbetsinsatser, för ett jobb som dataanalytiker men fick till sitt stora förtret inte jobbet. Några månader senare hörde Google av sig och  erbjöd en tjänst som datavetare, ett jobb han valde att ta.

Hemliga arbetsuppgifter

Stora delar av hans arbetsuppgifter på Google är hemliga, men han kan säga så mycket som att det handlade om spam. Efter nio månader kände han tydligt att internets outsinliga massa av skräppost inte var det han brann för, och att uppgifterna inom ramen för den tjänst han fått blev för enkla och enahanda.

Men trots att Oliver Müller de närmaste veckorna kommer att återgå till forskning inom akademin så tycker han att fler akademiker, särskilt de med mattekunskaper, ska förstå att de är kvalificerade för fler typer av arbeten än de själva tror.

I en tråd på Twitter som har fått stor respons berättade han varför akademiker passar in i techbranschen. Två av punkterna går att summera så här:

• Akademiska forskare är vana vid att ”hoppa in i ny ämnen”, skaffa sig en grundläggande överblick av kunskapsläget och vilka problem och möjligheter som finns inom det. Det är en styrka.
• Astronomer och andra forskare säga att de saknar färdigheter. ”Ni kan programmera, ni kan matte, ni kan skriva, ni kan presentera. Ni är väldigt skickliga”, skriver Oliver Müller.

Han menar att många akademiker lider av ”imposter syndrom” (bluffsyndromet) som innebär att de nedvärderar sina egna kunskaper.

Återvänt till akademin

Efter semestern påbörjar Oliver Müller en tjänst på den tekniska högskolan EPFL utanför Lausanne för att fortsätta sitt forskande kring universums byggstenar. Under tiden på Google och som anställd har han insett flera saker.

Att inte försöka ta ansvar för allt på samma gång och bli utarbetad så som många i forskarvärlden blir. Men också att han inte längre behöver oroa sig så mycket över sin karriär med osäkra anställningar inom den akademiska världen.

– Jag har provat på det här, vet att jag har kunskaperna och har dessutom upptäckt att techindustrin inte är lika ålderskänslig som akademin. Jag kan komma tillbaka om jag vill, säger han.