USA ska söka bland svenska fingeravtryck

UPPDATERAD. Det är beslutat sedan tidigare och gäller i båda riktningar. I en promemoria, som ska ut på remiss i höst, föreslås lagändringar som riksdagen behöver godkänna.

Syftet är att fördjupa samarbetet mellan länderna för att bekämpa allvarlig brottslighet som terrorism.

Dennis Töllberg, professor i rättsvetenskap, tycker att formerna för utbytet låter balanserade. Men han menar att det stora problemet i huvudsak kommer att vara att Sverige har för svaga kontrollorgan och bristande kompetens.

– USA kommer att få ut det de vill utan att någon här kommer att reagera och sätta stopp för det. Så kommer det inte vara när vi vill ha något av dem. USA har mycket större nytta av utbytet än vad vi har, säger han.

Töllberg är övertygad om att utbytet kan få konsekvenser för svenskar som reser till USA.

– Då kan de vägras inresetillstånd och nekas jobbvisum. Det går inte att överklaga att Sverige lämnat ut uppgifterna och varje land bestämmer självt vilka de vill släppa in. Det kan vara livsavgörande för individen att man inte kommer in i landet, på grund av en misstanke som kanske var felaktig.

Att få ut identiteten eller andra uppgifter som hör ihop med fingeravtrycken ska inte ske automatiskt - i stället behöver man begära ut sådan information från det andra landets myndigheter. Det är lagstiftningen i landet som lämnar ut uppgifterna som avgör vad som lämnas ut.

Syftet med avtalet är att förebygga, upptäcka eller utreda brott som ger mer än ett års fängelse i det sökandet landet.

Länderna kan också spontant, på eget initiativ, lämna ut uppgifter till det andra landet.

Bengt-Åke Eriksson, handläggare i kriminalteknik på Rikspolisstyrelsen, menar att utbytet kommer att innebära positiva effekter för brottsbekämpningen.

– Det är ett viktigt verktyg, vi får möjlighet att klara upp ytterligare brott där gärningsmännen finns i databaser i andra länder, säger han.

I promemorian föreslås Rikspolisstyrelsen bli den svenska myndighet som söker i det amerikanska registret. Men flera andra myndigheter, som Säpo, Rikskriminalen, polisen, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen får delta i informationsutbytet och begära ut information.

Avtalet öppnar också upp för ytterligare överenskommelser om ett liknade utbyte av uppgifter i DNA-registret.