Industri

Uppsalaforskare har hittat farlig råttsmitta

Foto: Fredrik Sandberg /TT
Foto: Fredrik Sandberg /TT

Svenska forskare har hittat fyra råttor i svenska storstäder med en farlig bakterie, samt tre råttor med ett betydligt farligare virus i Holland.

Publicerad

Forskare vid Uppsala universitet har analyserat 30 råttor som fångats in i hem, på caféer och i köpcentrum i Stockholm, Göteborg och Malmö

Fyra av råttorna hade antikroppar mot den farliga bakterien Leptospira interrogans serovar Icterohaemorrhagiae, som i sällsynta fall utvecklas till Weils sjukdom hos människor. Sjukdomen som kan resultera i inre blödningar, gulsot och njursvikt, behandlas med antibiotika.

– Bakterien sitter i njurarna och sprids vis råttornas urin. Smittan är inte luftburen men kan överleva länge i vattenpölar eller fuktig jord och smittar vid kontakt med sår eller slemhinnor, säger Tanja Strand, biolog på Zoonosis science center vid Uppsala universitet

Forskarna upptäckte bakterien med hjälp av en antikroppsmetod som kallas MAT, Mikroskopisk agglutinationstest.

– Testet visar egentligen inte att vi hittat bakterien, utan att vi hittat antikroppar mot den. Men just i detta fall så vet man att råttorna blir kroniskt infekterade och alltså har både antikropp och bakterie, säger Tanja Strand.

I februari i år publicerade forskarna en rapport om att man hittat det betydligt farligare Seoul hantaviruset i vilda råttor från Nederländerna, vilket orsakade stora rubriker i holländska tidningar.

– Hantaviruset smittar via luften, och går inte att bota med antibiotika. Några sådana fynd har vi inte gjort i vilda råttor i Sverige. Däremot i tamråttor 2013.

Bakerien Leptospiros som hittats i de svenska råttorna är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa.

Tanja Strand forskar på olika genetiska metoder för att förhindra smittspridning mellan djur och människor. Hon planerar nu ett nytt projekt.

– Vi extraherar DNA ur råttsvansar och använder sedan genetiska markörer för att se om kloakråttor tillhör samma population som råttor som syns på dagisgårdar och trädgårdar. Ingen vet det idag. Om det visar sig att de är nära besläktade så betyder det att farliga smittor lättare kan sprida sig till människor, och då borde förstås saneringen av råttor bli effektivare, säger Tanja Strand.

Om jag nu hittar en död råtta, vad gör jag?

– Ta inte i den med handen. Lägg ihop två platspåsar och ta upp råttan, ungefär som man gör med hundbasjpåsar, knyt ihop och släng som hushållsavfall. Är det en råttinvasion, så ring ett saneringsbolag, råder Tanja Strand.

På Folkhälsommyndighetens hemsida finns mer info om leptospriainfektionen.