Industri

Oro på Gotland i cementstriden – vatten ställs mot jobb

Karin Mårtensson bor i närheten av kalkbrottet File hajdar. Hon är bekymrad över Cementas påverkan på vatten och natur. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Elisabeth Gellerstedt, som driver Gisslause lammgård, är kluven kring Cementas framtid på Gotland. "Slite har vuxit upp kring cementet och Gotland har under lång tid formats av kalkbrytning. Men vi har också vattenbrist och klimatförändringar att ta hänsyn till", säger hon. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Karin Mårtensson har sett hur hennes barndoms marker i Hejnum har förändrats. "Framförallt är jag orolig för vattnet" säger hon. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Kalkbrottet File hajdar på Gotland. I bakgrunden syns Slite. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Tingstäde träsk är en av Gotlands viktigaste dricksvattentäkter. Det finns oro för att Cementas verksamhet ska leda till minskat vatten i sjön. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Matilda Hoffstedt, fabrikschef för Cementa i Slite. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Vem ska få tillgång till Gotlands grundvatten och vad ska det användas till? Det är kärnfrågan i turerna kring Cementas tillstånd för kalkbrytning – där naturvärden och miljöpåverkan har ställts mot tusentals jobb och byggkris.

Publicerad

Tingstäde träsk glittrar i höstsolen. Den spegelblanka ytan avslöjar inget om den storm som har blåst upp kring marken i närheten. Bara någon kilometer bort vill Cementa utvidga sin kalkbrytning i täkten File hajdar – något som har fått varningsklockor att ringa hos såväl markägare som myndigheter.

– Det är vattnet vi oroar oss för. Särskilt att träsket ska torka ut när de spränger bort grundvattenförande ådror, säger Karin Mårtensson.

Prova Ny Teknik – 149 kr
för tre månader


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här