Experterna: Industriell teknik – är det Sveriges nästa exportsuccé?

Medverkande denna gång: Jan-Eric Sundgren, senior rådgivare på Teknikföretagen, Jenny Elfsberg, avdelningschef Innovationsledning på Vinnova och Elena Fersman, forskningsdirektör inom AI på Ericsson och adjungerad professor inom cyberfysiska system på KTH.

Vilka anser du är de mest kritiska utvecklingsområdena för industrin just nu?

Jan-Eric Sundgren: Det viktigaste området rör klimatfrågan som skapar möjligheter till nya affärer, innovation och engagemang. Det finns en potential att göra Sverige till en global ledare inom industriell klimatomställning. Däremot för att klara detta så är digitaliseringen, ai och en uppgraderad digital infrastruktur kritiska förutsättningar för den omställning som hela den svenska industrin genomgår. Lägg därtill en nödvändig kompetensväxling. Det behövs en nationell kompetensstrategi likväl som en bred industriuppgörelse.

Jenny Elfsberg: Att gå från fysiska produkter till integrerade produkt-service-system med stark digital representation, vilket möjliggör affärsmodeller med spårbarhet, kontinuerlig datainsamling samt uppdateringar. Byggförmåga och mod att utforska och experimentera tillsammans med akademi, forskningsinstitut samt andra aktörer. Som internationellt erkänt föregångsland inom hållbarhet bör vi sträva mot klimatneutral produktion och integrera hållbarhetsmålen (SDG) i utvecklingsarbete och affärsmodeller.

Elena Fersman: Många bolag i Sverige har historiskt varit framgångsrika med sina produkt- och tjänsteportföljer inom till exempel telekom, bilindustrin och läkemedelsindustrin. Domänkompetenserna i dessa industrier är av största värde. Digitalisering gör att vi nu kan förbättra kunskaper och hitta nya affärsvärden i respektive tekniska domäner med hjälp av ai i ett högre tempo. Misslyckas vi med adoptionen av ai kommer våra viktiga industrier halka efter i utvecklingen jämfört med sina konkurrenter.

Hur står sig svensk industri i en global konkurrens?

Jan-Eric Sundgren: Generellt bra, skulle jag vilja hävda. Ta Volvo som exempel som i dag är ett av de mest lönsamma och innovativa företagen för kommersiella fordon med en tydlig ambition vad gäller klimatomställningen. Den stora utmaningen ligger i att få fler små innovativa företag att växa och att säkerställa att det finns nödvändig kompetens inom landet. Två skäl till varför en industriuppgörelse behövs. All detta finns beskrivet i rapporten Färdplan som Teknikföretagen och Rise med stöd av Vinnova tagit fram.

Jenny Elfsberg: Vi står oss väl i den globala konkurrensen via hög automationsgrad, värdeskapande, effektivitet samt stor innovationsförmåga. Vår strategi i den akuta covidkrisen har hjälpt oss att klara oss väl så här långt, och i omställningen som nu sker behöver vi hålla oss kvar som ett ledande, progressivt och kunskapsintensivt land. Vi behöver fortsätta att ta forskning till lönsamma affärer, och därför är samverkan mellan akademi, forskningsinstitut, nya startups och gamla stolta industriklenoder viktig.

Elena Fersman: Det som är typiskt för svensk industri är teknologiskt ledarskap. Forskningsavdelningar inom bolag och stark samverkan med akademin och forskningsinstituten gör att det senaste inom tekniken hamnar i industriella tillämpningar relativt snabbt. Till exempel, nu när 5g rullas ut i hela världen jobbar Ericsson Research på att definiera 6g tillsammans med sina akademiska partners. Men den globala konkurrensen är tuff och vi måste vara noga med att välja områden som vi vill satsa på.

Vad anser du är Sveriges största konkurrensfördel?

Jan-Eric Sundgren: För det första så är den tydliga viljan hos näringsliv att bidra till klimatomställningen en stor fördel. Samverkansförmågan mellan olika delar i samhället, mellan företag, akademi, arbetsmarknadens parter och politiken är god även om det finns en förbättringspotential. Sedan är det faktum att Sverige har globalt framgångsrika företag och en stark basindustri samt ett starkt entreprenörskap inom inte minst digitala tjänster en stor fördel.

Jenny Elfsberg: Vårt demokratiska samhälle där alla har tillgång till sjukvård, utbildning och möjligheter gör att vi känner trygghet och vågar utforska och experimentera. Detta och det faktum att vi är ett progressivt, kunskapsintensivt, litet land med närhet, internationella samarbeten, korta beslutsvägar och förmåga att driva förändring i ett öppet, ödmjukt innovationssystem. Risk finns att vi tappar position i det globala race där vissa länder med svagare sociala skyddsnät visar stark drivkraft.

Elena Fersman: Innovationskraften och stark samverkanskultur, men det visste ni redan. En annan konkurrensfördel som karakteriserar svensk industri är pålitlighet och trovärdighet. Dessa egenskaper genomlyser utveckling och produktion i form av stora och kostsamma satsningar på testning, verifiering, validering och certifiering. Och nu när ai och smart automation tar större och större plats i industriella produkter och tjänster måste vi se till att även vår ai är pålitlig och trovärdig.

Automationsnästet är ett samarbete mellan Ny Teknik och Automation Region, en organisation som knyter samman företag, myndigheter, forskning och utbildning i ett branschoberoende kluster med fokus på automation.