Det pågår en dragkamp om svensk elproduktion. Efter att reservkraften skruvats ner sitter parterna, kraftbolagen och Svenska Kraftnät, och väntar ut varandra - för vem ska betala notan för att Sverige ska klara elförsörjningen även när det blir en köldknäpp i södra Sverige? (Problemet med den avstängda reservkraften beskrevs i NyT 1999:44) Om temperaturen sjunker under 20 minusgrader i södra Sverige är effektbristen ett faktum.
Svenska Kraftnät förhandlar nu med näringslivet om att företagen frivilligt ska dra ner elförbrukningen och därmed produktionen om det blir för kallt, allt för att slippa ifrån kostnaden för att hålla igång ett antal gas- och oljedrivna kraftverk som bara används ibland.
- Vi ska producera papper, inte hjälpa svenska elnätet med reservkraft, det säger i en mun Stora Ensos kraftansvariga.
- Jag ifrågasätter tankarna på att använda svensk industri som kraftregulator, säger Christer Sjölin, kraftansvarig på Stora Ensos kontor i Falun.
- Det här är ett problem som vi kunnat dölja för oss själva tack vare milda vintrar. Men sjunker temperaturen kraftigt i södra Sverige räcker inte elkapaciteten, det är därför man söker avtal med industrin att sänka konsumtionen. Men det är fel väg, anser han.
- Att sänka elkonsumtionen får så långt gående konsekvenser för oss att vi inte kan skriva avtal, säger John Svensson, kraftansvarig på Stora Ensos pappersbruk i halländska Hylte.
Vid ett möte i Halmstad nyligen samlade Svenska Kraftnät länsstyrelserna i södra Sverige, förutom Halland även Skåne, Kronoberg, Kalmar och Blekinge, för att diskutera beredskapsläget när det gäller elförsörjningen.
- Plötsligt nämndes ett begrepp som vi i beredskapssammanhang lärt oss koppla till krig, nämligen roterande bortkoppling, berättar Alf Jansson på länsstyrelsen i Halmstad.
- Vi fick veta att det för närvarande råder tio procents risk att man tvingas tillämpa roterande bortkoppling. Om Södra Sverige drabbas av en köldknäpp kan elnätet kopplas ifrån sektorsvis under perioder. Då drabbas alla i samhället som inte har egen reservkraft. Det gäller såväl industri som privathushåll och samhällsinstitutioner.
- Vi fick veta att man från Svenska Kraftnät ansåg att tio procent var en liten risk, men det kan vi på länsstyrelsen inte hålla med om, fortsätter Alf Jansson. Nu kommer vi från länsstyrelsens sida att sammankalla möten med kommunerna för att överblicka konsekvenserna.
- Det är vårt ansvar att hålla det svenska elsystemet i balans, förklarar beredskapschef Folke Pärnerteg på Svenska Kraftnät för Ny Teknik. Vi måste ställa oss frågan vad vi gör nu och vad gör vi på lång sikt.
Folke Pärnerteg tror fullt och fast att en insats från näringslivets sida borde vara en rimlig och relativt enkel lösning.
- Vi har skrivit ett avtal med Vargön Alloys utanför Trollhättan om att de ska kunna dra ner sitt effektbehov med 85 MW. Det är alltså fullt möjligt att avtala med näringslivet om den extra kapacitet som behövs, anser Folke Pärnerteg.
Men från industrins sida är man inte lika övertygad:
- Roterande bortkoppling är en åtgärd med flera nackdelar. När man fasar in en sektor efter att den varit bortkopplad är uppvärmningsbehovet på topp och nettobesparingen för elnätet blir mycket liten, säger Christer Sjölin på Stora Enso i Falun. Det måste finnas bättre lösningar.
En annan lösning som ellagen erbjuder är att tvinga fram extremt höga priser på elbörsen i Oslo, tre kronor per kilowattimme, vilket skulle få kraftbolagen att hitta en lösningar på problemet - de är ju bundna av kontrakt att leverera till sina kunder med fasta priser.
