De vill lära upp Sveriges mest slipade ingenjörer

Utbildning i stenslipning har blivit en allt viktigare del av verksamheten vid Kristallen Stenslip i Lannavaara. Hittills har den i stort sett bara omfattat arbetslösa. Men nu finns det förhoppningar att utbildningen ska få högskolestatus där man ska kunna ta examen som ädelstensingenjör.
 
- Idag är det i huvudsak en arbetsmarknadsutbildning vi bedriver. Vi får betalt via arbetsförmedlingen och länsarbetsnämnden. Men nu arbetar vi för att få högskolestatus och har inlett samarbete med Luleå Tekniska Universitet och Malmfälens Folkhögskola i Kiruna. Då kan elevunderlaget breddas. Vi har också börjat samarbeta med Konstfack i Stockholm som sänder sin första elev hit snart för att genomföra ett projektarbete, säger Jenny Söderström på Kristallen Stenslip.
 
Det nuvarande utbildningsprogrammet i Lannavaara omfattar en grundutbildning som tar 37 veckor, utbildning i facettslipning 36 veckor och gemmologiutbildning 40 veckor. Gemmologi är läran om ädelstenar. För den som går alla utbildningsstegen, vilket flertalet gör, tar det cirka tre år. Den som utbildar sig till gemmolog får ett internationellt certifikat utfärdat av Gemmological Association of Great Britain i London.
 
Och nu finns det alltså planer på en yrkes- och högskoleutbildning inom ädelstensteknik och bearbetning av ädelmetaller. Där ska man kunna utbilda sig till guldsmed med inriktning mot ädelstensinfattning, till ädelstenstekniker eller ädelstensingenjör.
 
- Det finns ingen riktig utbildning i Sverige på det här området. Idag finns det bara en person i Sverige som har mästarbrev och det är Agne Söderström som startade stensliperiet i Lannavaara, säger Lennart Widenfalk på Luleå Tekniska Universitet.
 
Vad ska en ädelstensingenjör göra?
- Kortfattat ska en ädelstensingenjör förädla ädelstenar. Det gäller bland annat att slipa dem så att de får sin rätta form beroende på sina fysikaliska egenskaper och med tanke på hur ljuset bryts i stenen.
 
Men finns inte de slipningskunskaperna redan i Sverige fast utövarna inte kallas för ädelstensingenjörer?
- I Sverige finns det enklare typer av slipning som trumling; roterande trummor med slipmedel och polermedel. Det förekommer också viss cabochongslipning som innebär slipning av rundade former i knappliknande former. Men det mesta importeras idag.
 
Är detta verkligen en ingenjörsutbildning?
- Ja, det handlar om en form av mekanisk bearbetningsteknik. Ingenjörer i mekanisk bearbetning finns sedan länge. Och metoderna blir allt mer avancerade. Laserteknik används allt mer. Men den här utbildningen är också tänkt att omfatta geologi, mineralogi och givetvis också vanlig hederlig matematik, marknadsföring och ekonomi.
 
Än så länge är högskoleutbildningen på idéstadiet. Om den blir av så kommer Luleå Tekniska Universitet att stå som huvudman för den.
 
Kristallen Stenslip kommer då att engageras för att undervisa i framförallt stenslipning. Eleverna ska komma från Sverige, Norge och Finland. Kristallen har redan idag visst samarbete med en högskola i Finland.
 
Redan i dag kommer eleverna från alla tre länderna. Stensliperiet klarar nu att ta emot 20 elever.
 
- Vi kan inte ta emot fler på grund av begränsningar i boendet. Vi har bara 13 stugor som ursprungligen är tänkta för turister men nu har vi elever i stort sett året runt. Nu håller vi på att flytta ett hus för att få fler bostäder, säger Jenny Söderström.
 
Högskoleutbildningen, som ska omfatta 10 - 15 elever är tänkt att starta hösten 2001 om fakultetsnämnden ger grönt ljus.