Hållbar industri

Bromölla har bantat – och dubblat sin produktion

IFÖ Bromölla skaffade sin första robot 1990. I dag har de 51 stycken robotar – med extrema produktivitetsförbättringar som följd. Vi har besökt framgångsfabriken.
IFÖ Bromölla skaffade sin första robot 1990. I dag har de 51 stycken robotar – med extrema produktivitetsförbättringar som följd. Vi har besökt framgångsfabriken.
Vd Peter Helgesson diskuterar produktionsförbättringar med Brian Toft.
Vd Peter Helgesson diskuterar produktionsförbättringar med Brian Toft.
Morgan Olsson, till vänster, programmerar om robotarna vid formningen.
Morgan Olsson, till vänster, programmerar om robotarna vid formningen.
Förarlösa truckar, så kallade AGV:er, sköter transporterna.
Förarlösa truckar, så kallade AGV:er, sköter transporterna.

IFÖ Bromölla skaffade sin första robot 1990. I dag har de 51 stycken robotar – med extrema produktivitetsförbättringar som följd. Vi har besökt framgångsfabriken.

Publicerad

Peter Helgesson, som är vd, pekar bort mot en station i fabriken där några anställda syns.

– Det är kvalitetskontroll, sortering och packning. Det är sista delen som ännu inte automatiserats. Men det kommer, vi jobbar med det, säger han.

Automation är inget nytt för IFÖ Bromölla. Det startade redan 1970 med löpande bandet och följdes senare av en rad specialmaskiner. År 1990 hade företaget den första robotlinjen på plats: fyra robotar på en lina. Under 2000-talet ändrades strategin eftersom produktionslinor är känsliga för avbrott. I stället fick robotarna jobba en och en, i egna celler så att produktionen fortsätter även om en robot står still.

Robotarna har under åren blivit fler och fler och 2010 kopplades cellerna ihop med AGV:er, det vill säga automatiska truckar, som fraktar runt materialet i lokalerna. Det berättar Peter Helgesson, samtidigt som en AGV lastad med toalettstolar närmar sig.

– Se upp, håll dig till kanten, säger han och fortsätter:

– Tiden innan våra produkter når marknaden har kortats ordentligt. Nu är det stödsystemen som har svårt att hänga med.

Massatillverkningen sker i lokalen intill. Fältspat fraktas från Örebro. Sanden från kvarts fraktas från norra Tyskland efter att närområdets sista leverantör, i Ystad, slagit igen. Leran grävs upp i England och körs med båt till Sverige. Ingredienserna blandas med vatten, lite kemikalier tillsätts och sedan pumpas massan in till tillverkningen av handfat och toalettstolar.

– Det är ett levande material och i det ligger vår största utmaning. Standardporslinet krymper till exempel 12–13 procent under torkning och bränning, säger Peter Helgesson.

Framför oss, innanför en glasruta, sköter några robotar gjutningen av tvättställ. En person per skift servar hela stationen, där även torkning och glasering utförs. Totalt produceras över 300 tvättställ per skift, vilket blir närmare tusen stycken per dygn.

Fabriken går dygnet runt. Sju dagar i veckan. På bortåt 50 000 kvadratmeter finns 51 robotar och ett antal specialmaskiner. Ändå behövs inte mer än 208 anställda, vilket är en halvering jämfört med 1990 då robo­tiseringen tog fart. Under samma period har produktionen dubblerats.

– Men nu står vi faktiskt inför att anställa. Vi har gjort en treårsplan som innebär en del nya produkter. Här ska vi starta volymtillverkning av en ny modell kommodtvättställ, säger Peter Helgesson när vi passerar ytor där några anställda programmerar robotar och maskiner inför produktion.

Vi passerar nya stationer, nya robotceller. Robotar som slipar och fräser, andra som servar en gjutningsmaskin. Vi stannar till framför något hundratal vita toalettstolar. Att de numera är enbart vita är glädjer fabrikschefen. Sjutiotalets bruna och orange porslin hade varit svårt att hantera i återvinningen, för allt återvinns och då är det bra att allt är vitt, berättar Peter Helgesson.

Montering, paketering och pal­- lettering av toalettstolar visar tyd­- ligt automationsstrategin. Två ro­- botar i varsin cell monterar toaletter med spolanordning med mera. Varje robot utför flera olika moment. Och blir det stopp i en cell pågår ändå produktionen i den andra. I två andra celler med en ro­- bot i varje pågår paketering och palletering. Två anställda operatörer har hand om cellerna medan materialförsörjningen sker via AGV:er.

Brian Toft, som ansvarar för produktionssystem och lean-produktion, möter upp. Nu jagar man förluster, berättar han.

– Där finns alltid något att hämta. Vi tittar på allt som inte tillför ett värde till produkten, det kan vara rörelser, transporter.

Vad har betytt mest för produktivitetsförbättringarna?

– Det är absolut de tekniksprång vi tagit, säger Brian Toft och nämner robotar och AGV:er.

Peter Helgesson nickar och fortsätter:

– Vi har samtidigt många specialmaskiner och sparade mycket tid när vi kunde göra tryckgjutningen i porösa plastformar i stället för gipsformar. Plastformen behöver aldrig torka, förklarar han.

Peter Helgesson har själv sin bakgrund i produktionen, som produktionsledare, produktionschef och fabrikschef. Numera är han vd för fabriken, IFÖ Sanitär AB, som de senaste två åren ingått i Geberit-koncernen med 12 000 anställda och 35 produktionsanläggningar världen över.

IFÖ Bromölla är den enda svenska tillverkare som har inhemsk produktion av toaletter och tvättställ. Och det är genom ständiga satsningar på automation som man hittills har klarat konkurrensen mot fabriker i länder med lägre lönenivåer. Detta har inneburit tunga och kontinuerliga investeringar genom åren.

– Investeringarna har varit lönsamma och nödvändiga, säger Peter Helgesson och blickar framåt:

– Framtiden ser ljus ut. Vi får in en del nya volymprodukter och har en del projekt på gång i fabriken. Det finns en del idéer framåt också. Resan tar aldrig slut.

Företaget grundades på 1800-talet

Företaget grundades av doktor Nielsen 1887 på samma plats där IFÖ Bromöllas fabrik ligger i dag.

2015 köpte koncernen Geberit hela Sanitec där Bromölla ingick.

Geberit har 12 000 anställda och 35 produktionsanläggningar över världen.

I Bromöllafabriken finns 208 anställda.