Industri
Billig antibiotika från Indien hotar svensk folkhälsa
Vattendragen utanför den indiska industristaden Hyderabad är förgiftade med så mycket antibiotika att det räcker att behandla hela Sveriges befolkning under en vecka. Foto: Mahesh Kumar A/AP/Scanpix
Nu är det bevisat. Västvärldens tillverkning av billiga läkemedel i Indien ger upphov till stora mängder antibiotikaresistenta bakterier. Bakom resultaten ligger svenska forskare.
Jakten på kostnader har lett till att tillverkningen av läkemedel flyttats ut från Sverige och Europa. Idag sker en stor del av produktionen i Indien och Kina, där reningen av processvattnet ofta inte tar bort läkemedlen.
Istället forsar stora mängder antibiotika rakt ut i vattendragen.
- Hela soppan är giftig och slår ut livet i floderna, säger Joakim Larsson vid Göteborgs universitet.
Nu visar han och hans kollegor att vattnet också ger upphov till stora mängder bakterier med gener som gör dem resistenta mot antibiotika.
I bottensedimentet utanför det stora indiska reningsverket i Hyderabad, som tar emot vatten från runt 90 läkemedelsfabriker, hittade forskarna 37 resistensgener.
Det kan jämföras med 1 gen som finns i referensmaterialet från Sverige.
Dessutom handlade det i Indien av hundratals kopior.
Bakom resultatet ligger en nyutvecklad svensk metod att parallellt leta efter 1000-tals olika resistensgener.
Med hjälp av nya matematiska modeller kan forskarna hantera de enorma mängderna data som blir resultatet när bakterier i bottensediment gensekvensieras.
Vad kan antibiotikaresistenta bakterier i flodsedimentet få för följder för människors hälsa?
- Dels finns det sjukdomsframkallade bakterier ute i naturen, till exempel kolera och salmonella, som direkt kan bli resistenta mot antibiotika, säger Joakim Larsson vid Göteborgs universitet.
- Dels skyfflar bakterier oavbrutet gener mellan varandra. Det gör att ofarliga bakterier ibland kan föra över resistensgener till bakterier som gör oss sjuka, säger han.
Joakim Larsson påpekar också att överföringen av generna inte behöver i ske nära reningsverken. Den kan mycket väl ske när vattnet hamnar på åkrarna, i brunnar eller i tarmfloran hos människor.
Forskarnas slutsats är därför att det världsomfattande problemet med antibiotikaresistenta stammar kan bli ännu värre, trots att det redan idag klassas som ett av de största hoten mot folkhälsan av EU och Världshälsoorganisationen.
- Eftersom vi köper mediciner från Indien har vi ett moraliskt ansvar att försöka minska på både resistensutvecklingen och miljöförstöringen, säger Joakim Larsson.
- Dessutom sprids bakterier sprids snabbt över jorden, så problemet kan bli vårt också på ett mer påtagligt sätt.
Joakim Larsson och hans forskarkollegor vid Chalmers och Umeå universitet går nu vidare i jakten på antibiotikaresistenta gener.
Nu ska vatten i dricksvattenbrunnar i Pattanchera analyseras, liksom jord på risfälten och avföring från befolkningen i byarna. Allt för att se hur långt spridningen av de antibiotikaresistenta bakterierna nått.
