Trafikverket: Intelligensen ska sitta i bilen – inte i infrastrukturen

2022-04-25 06:30  

Trafikverket har släppt en ny plan för hur vägtransportsystem ska digitaliseras. Den listar 34 punkter som ska kunna genomföras under de närmaste tio åren.

Med smartare fordon och bättre tillgång till data kan transportsystemet bli både mer effektivt och säkert. Under måndagen presenterar Trafikverket en 34-punktsplan för hur vi med hjälp av digitalisering kan förändra transportsektorn i Sverige. 

Sedan den förra färdplanen, som publicerades 2019, har fokus skiftat från autonoma fordon till ett bredare perspektiv om hur alltifrån underhåll och snöröjning till geofencing och säkerheten vid järnvägskorsningar kan förbättras med hjälp av digital teknik.  

En sak som har förändrats ganska snabbt under de tre senaste åren är synen på självkörande fordon. Mycket av hajpen kring tekniken har lagt sig, och det breda genomslaget ser ut att vara mer avlägset. 

– Vi ser fortfarande potential i tekniken, och det händer väldigt mycket men vi har fått en lite mer nykter syn på den och insett att den är väldigt komplex, säger Olof Johansson som är programchef på Trafikverket.

Olof Johansson är programchef på Trafikverket. Foto: Alexander Ellingsen

Han menar att självkörande fordon på kort sikt framförallt är en lösning i kontrollerade miljöer med hög trafik mellan två punkter. Men att det dröjer längre innan det rullas ut i bred omfattning på allmänna vägar.

Läs mer: Nästa mål för Tesla: Robotar och självkörande taxi

Intelligensen ska sitta i bilarna

Förutom de 34 punkterna gör Trafikverket också ett antal tydliga ställningstaganden, som är tänkta att ge företag inom fordons- och transportbranschen tydliga besked om vad de kan förvänta sig. 

Ett sådant ställningstagande är att myndigheten ser att det är fordonen som kommer att vara den smarta komponenten i trafiken. Det är där beräkningskraft och artificiell intelligens kommer att sitta, inte i själva vägnätet. I forskning har det under många år talats om teknik där bilar kommunicerar med infrastrukturen (kallad V2I eller V2X), men det anses inte vara en lösning i närtid. Snarare ser de att fordon kommer att kommunicera med varandra eller med molnet. 

– Vi har sett att fordonen blir smartare och smartare. Ett tag pratade många om smart infrastruktur, men det tar väldigt lång tid att anpassa infrastruktur och när den är på plats finns den där under lång tid. Fordonsflottan byts ut mycket snabbare och det är enklare att göra förändringar där, säger Olof Johansson. 

Ni har listat 34 punkter inom ganska vitt skilda områden, men finns det några gemensamma tekniska åtgärder som krävs för att de ska bli verklighet? 

– Den kanske viktigaste faktorn är data och datahantering. Det kan till exempel handla om att hämta information om vilka trafikregler som gäller. Det pågår ett arbete med att kvalitetssäkra hur det ska kunna ske ett sömlöst datautbyte med fordon som kör på vägarna. Om ett fordon ska agera på den informationen måste den vara korrekt. 

Faktaruta: 34 åtgärder för digitalisering av vägtransportsystemet

Vägtrafikledning:

  • Tillhandahållande av data om väginfrastruktur och trafik. 
  • Samverkan för tillförlitliga trafikinformationstjänster.  
  • Effektiva trafikledningsåtgärder genom förbättrat beslutsstöd.   
  • Prioritering av särskilda fordonsgrupper i trafiksignaler.  
  • Stöd för flottor av automatiserade fordon. 

Multimodala resor och transporter: 

  • Multimodal reseinformation  
  • Samordning mellan noder i godstransportsystemet  
  • Datadelning för högre fyllnadsgrader i godstransporter.  
  • Kombinerad mobilitet som tjänst. 

Anläggningens tillstånd:

  • Effektivt underhåll vintertid med stöd av fordonsdata.  
  • Uppkopplade mätningar av vägnätets tillstånd.  
  • Drönarinspektioner och automatiserad datahantering. 

Datadrivet planeringsunderlag:

  • Datadrivet planeringsstöd för åtgärdsvalsstudier.  
  • Utveckling av effektsamband för ny teknik och digitalisering.  
  • Datadrivna restidsanalyser.  
  • Analysstöd för att stödja trafiksäkerhetsarbetet.  
  • Nya datamängder för klimatanpassning.  
  • Datavisualisering för luftkvalitetsåtgärder.  
  • Mobildata om cykeltrafikflöden. 

Uppkoppling, geostaket och avancerade förarstödsystem:

  • Ökad användning av avancerade förarstödsystem.  
  • Digitalt stöd för hastighetsanpassning i utsatta trafikmiljöer.  
  • Uppkopplade och samverkande trafiksignaler.  
  • Varning för ankommande tåg vid oskyddade plankorsningar.  
  • Dynamiska restriktioner och villkor för flexibelt vägtransportsystem.  
  • Geostaket för att minska tomgångskörning.  
  • Digital dispenshantering för breda, tunga och långa fordon. 

Digitaliserat underhåll och byggande av väginfrastruktur:

  • Uppkopplade vägarbeten.  
  • Uppkopplad drift och underhåll av cykelinfrastruktur.  
  • Motorvägsunderhåll med automatiserade arbetsmaskiner.  
  • Uppkopplat och automatiserat vägbyggande. 

Digitala trimningsåtgärder:

  • Verktygslåda för digitala trimningsåtgärder.  
  • Automatiserade nattransporter på statligt vägnät. 
  • Digitala åtgärder på gles landsbygd och vid randbebyggelse.  
  • Digitala åtgärder för att hantera säsongsberoende trängselproblematik. 

Simon Campanello

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt