Rapport: Så blir hälften av de nya bilarna eldrivna 2030

2017-09-11 11:25  

Elbilsrevolutionen kan stå runt hörnet. Men hur ska den gå till? Marknaden har inte svaret, är slutsatsen i en ny rapport.

Europa har halkat efter, både vad gäller produktion av elbilar och batterier. Men elbilsrevolutionen är inte en fråga om, utan när. Därför måste arbetet skyndas på rejält.

Det är utgångspunkten i den rapport som Christian Berggren, professor i industriell organisation vid Linköpings universitet, och Per Kågeson, författare och miljödebattör, i onsdags presenterade på paraplyorganisationen Transport and environments konferens Shift up a gear i Bryssel.

Rapporten heter Speeding up European electro-mobility – How to electrify half of new car sales by 2030.

Christian Berggren konstaterar att det inte är en rapport avsedd för publicering i en vetenskaplig tidskrift utan syftet är snarare att ett helhetsgrepp, sammanfatta den tillgängliga kunskapen och ge förslag på hur förändringen kan accelereras.

Rapporten bygger på antagandet att 80 procent av den europeiska fordonsflottan måste vara helt eller delvis elektrifierad år 2050 för att leva upp till kraven på sänkta koldioxidutsläpp. Det kräver i sin tur att hälften av alla nysålda bilar måste vara elektriska år 2030. Förra året var den siffran 1,3 procent. Det är lång väg kvar.

Läs mer: Årsbästa för antalet nya laddbara fordon

Är ni helt säkra på att elbilsskiftet kommer?

– Så säker man kan vara. Oljepriset kommer ju att sjunka i takt med att efterfrågan på elbilar ökar. Å andra sidan ökar efterfrågan på olja i andra länder. Opec är inte särskilt oroade. Men alla som sysslar med bedömning av batterikostnaden är förvånade, för den sjunker bara snabbare och snabbare. På tio år har kostnaden fallit med 75 procent. Den kommer att plana ut men runt 100 dollar per kWh är nåbart inom fem till sex år, säger Christian Berggren.

Batterierna är fortsatt en nyckelfråga, konstateras det i rapporten. Om det säljs åtta miljoner elektriska bilar i EU år 2030, varav hälften är utrustade med batteri på i genomsnitt 50 kWh och hälften är hybrider med i snitt 10 kWh kräver det ett årligt tillskott av batterier på 240 GWh. Det motsvarar sju års produktion I Teslas batterifabrik Gigafactory.

Läs mer: Teslas jättefabrik kapar batterikostnader

Vill Europa ha en del av kakan är det dags att skynda på. I dagsläget produceras bara några procent av världens litiumjonbatterier i Europa och att starta en ny fabrik tar tid. Författarna räknar med fem till sju år.

Elförsörjningen är avgörande för att möjliggöra elbilsskiftet. Med de antaganden kring flottans sammansättning som görs i rapporten är dock beräkningen att behovet endast ökat med fyra procent år 2030 jämfört med i dag. Skribenternas råd gällande utveckling av laddinfrastrukturen är också att prioritera möjligheten att ladda i hemmet eller på arbetsplatsen.

Batteriproduktionen är i dagsläget mycket energikrävande och kan ge upphov till stora utsläpp. Genom tre åtgärder kan de dock hållas ner:

  • Högt kapacitetsutnyttjande av fabrikerna.
  • Användandet av en elmix med låg andel el från fossila källor, helst ingen alls.
  • Motverka att ett lägre pris får som effekt att allt större batterier installeras.

Läs mer: Batteriexpert: Därför tar sig elbilarna längre

Slutsatsen i rapporten är riktad till Europas politiska ledare: Vilken form av beslut ska de fatta för att skynda på elbilsskiftet? Subventioner riskerar att bli dyra för skattebetalarna och kan snabbt förändras, menar författarna. I stället föreslår de en reglering, eller mandat som de kallar det:

  • Ett nollutsläppsmål för fordon med start senast år 2025 hade skickat en stark signal till såväl industrin som investerare i teknik.
  • Ett poängsystem liknande det för utsläppshandel införs. Helt elektrifierade fordon ges full poäng och hybrider med minst 50 kilometers räckvidd hälften så mycket. Målet skärps för varje år vilket hade tvingat tillverkarna att öka sin produktion av elektrifierade fordon. Det ska vara möjligt att byta och handla poäng med varandra, för flexibilitetens skull.

Sanktionsavgifter införs för de tillverkare som inte lever upp till kraven.

Er slutsats är att marknaden inte klarar av detta på egen hand?

– Nej, det går för långsamt. Både vad gäller konkurrenssituationen gentemot andra världsdelar och vad gäller klimatet. Utsläppen från förbränningsmotorer har planat ut men är svåra att sänka mer. Då måste något annat till, säger Christian Berggren, professor i industriell organisation.

Transport and environment

T&E är en lobbyistorganisation vars syfte är att förespråka en transportpolicy som grundar sig på hållbar utveckling, både på europeisk och global nivå. Medlemmarna består av 53 organisationer från 26 europeiska länder. Från Sverige är det Naturskyddsföreningen och Airclim.

Stora finansiärer är till exempel Europeiska klimatfonden, europakommissionen samt Norad, Norwegian agency for development cooperation.

Bergrens och Kågesons rapport är finansierad av Handelsbankens forskningsstiftelser. Per Kågeson var 1992–1996 ordförande i T&E.

Källa: Wikipedia, transportenvironment.org.

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt