Nyttan för samhället omtvistad

Enligt regeringen är beslutet om att utveckla och köpa nästa generation Jas 39 Gripen inte bara nödvändigt för Sveriges försvarsförmåga, ”men också positivt för svenska jobb, svensk export och svensk forskning och utveckling”. Det skrev partiledarna på SvD:s debattsida nyligen.

– Om vi nu lägger en beställning på en ny flygplansgeneration i Sverige i stället för att köpa in utländska flygplan för samma pengar, så ger det samtidigt en väldig vitamininjektion i svensk teknisk forskning och utveckling, säger utbildningsminister Jan Björklund till Ny Teknik.

Hur stora samhällsvinster Gripen-programmet ger är dock svårt att uppskatta. Riksrevisionen, som har till uppgift att granska hur statens pengar används, har inte gjort någon sådan analys.

Den enda större studien av spin-off­effekter av Jas 39 Gripen har gjorts av Gunnar Eliasson, professor emeritus vid KTH. Hans slutsats – efter ett 70-tal intervjuer inom och utanför Saab – är att varje krona som staten investerat i utvecklingen har gett 2,6 kronor tillbaka i form av verksamheter som annars inte hade funnits. Det viktigaste exemplet är delar av Ericssons mobilverksamhet.

Studien har dock mötts av kritik för att den delvis bekostats av Saab. Men även vetenskapligt finns invändningar.

– Som fallstudie är den intressant, men bland annat ställs inte frågan vad pengarna alternativt skulle kunna användas till, säger Hans Lööf, professor i nationalekonomi vid KTH.

Han skulle gärna se att en internationell grupp forskare fick medel att granska kringeffekterna av Gripen-programmet.

– Det finns studier från USA som visar att försvarssatsningarna där haft stor roll för utvecklingen av informationstekniken. Men vad Jas betytt i Sverige vet man egentligen inte.