Klart för Asplunds bilbana på Arlanda

Ny Teknik beskrev i detalj Gunnar Asplunds projekt med strömskenor nedfrästa i asfalten på de stora europa- och riksvägarna i Sverige och specialkonstruerade strömavtagare under både lastbilar och eldrivna personbilar.

Gunnar Asplunds projekt Elways är en konkurrent till elprofessorn Harry Franks projekt Svenska Elvägar, som i stället för strömskenor i vägbanan bygger luftledningar och sätter strömavtagarna ovanpå lastbilarna.

Med Energimyndigheternas 9 miljoner kronor får Gunnar Asplund ett försprång framför konkurrenterna genom att redan nästa år kunna visa upp sin teknik på riktigt, på en 200 meter lång provbana på ett avsnitt av Arlandastads nuvarande testbana för polisbilar.

Gunnar Asplund samarbetar med KTH om konstruktionen av strömavtagarna, med NCC Roads om tekniken att bygga in strömskenorna i vägarna och med Arlandstad Holding om testbanan.

- Nu drar vi igång för fullt. Nu lägger vi ut beställningen på produktionen av rälsen och strömavtagarna. Ingenjörsjobbet och konstruktionsritningarna är redan gjorda. Och så fort vintern är över börjar vi lägga ned rälsen i Arlandastads testbana, säger Gunnar Asplund till Ny Teknik.

På Energimyndigheten tror man stenhårt på Elways-projektet.

I ett pressmeddelande säger de båda ansvariga personerna Magnus Henke och Anders Lewald att ”det kan vara möjligt att anlägga en spänningsförande balk i vägbanan utan att snö, sand eller andra objekt hindrar eller förstör möjligheten att använda konduktiv elöverföring från väg till fordon.”

- Systemet har en potential att effektivisera energianvändningen i transportsektorn med mer än hälften i ett fullt utbyggt system, säger Magnus Henke.

Så här sa Gunnar Asplund när Ny Teknik intervjuade honom inför reportaget i nr 47/2011.

– Jag började titta på luftledningar och experimenterade med min egen Saab 9-5. Men det kräver fyra meterlånga strömavtagare, eftersom luftledningarna måste sitta sex meter ovanför vägbanan. Dessutom är ledningsstolparna utsatta för risken av bli påkörda.

I och med att personbilar inte kan matas med el från luftledningar faller den, idén anser Gunnar Asplund.

– Loppet är kört om man inte får med personbilarna. Då blir både den ekonomiska och miljömässiga kalkylen sämre, säger han.

Efter att ha ratat luftledningar gick han över och studerade magnetmatning i vägbanan.

– Det är den teknik som jag har arbetat mest med, rent teoretiskt. Men det är en jobbig teknik, som kräver höga strömmar och hög spänning och avancerat material. Jag fick det att fungera – fram till att jag räknade på kostnaden, säger Gunnar Asplund.

Det tredje alternativet var strömskenor nedsänkta i vägbanan. Och där anser Gunnar Asplund att lösningen ligger. Då kan både tunga hybridfordon och vanliga elbilar drivas med el på riks- och europavägar.

– Om det fungerar behöver man inte bry sig om övriga tekniker.