Inom tio år kan Sverige ha en kilometerskatt för personbilar

Höjda skatter på drivmedel gör livet allt svårare för de som bor på landsbygden, där bilen är en livsnödvändighet. Vissa föreslår därför en avståndsbaserad kilometerskatt, som skulle bli mer rättvis. Bilägaren betalar efter körsträcka och man kan även ha olika taxor för stad/land – med rabatter för de som exempelvis jobbpendlar långt, eller de som kör bilar med låga utsläpp. Tekniken finns redan för att klara av differentieringen, och med den nya lösningen skulle man exempelvis kunna slopa fordonsskatten.

– Diskussionen om kilometerskattens vara eller icke vara har ännu inte tagit fart i Sverige. Samtidigt tror vi att det på sikt behövs en större översyn av svenska vägskatter. Det finns internationell styrmedelsforskning på området, men det är viktigt att studera frågan i en svensk kontext, säger biträdande projektledare Cecilia Hult i ett pressmeddelande från IVL Svenska Miljöinstitutet.

Nu driver de ett forskningsprojekt kring frågan. En expertpanel bestående av ett 20-tal forskare, politiker och företrädare från näringsliv och organisationer har gett sin syn på kilometerskatt – en majoritet ser den som sannolik.

– De flesta av de tillfrågade tror att en avståndsbaserad skatt kommer att införas inom en tioårsperiod. Den största anledningen till detta är elektrifieringen, eftersom en ökad andel elbilar och laddhybrider kommer att skapa ett bortfall av skatteintäkter från drivmedelsskatter som behöver kompenseras för, säger hon.

Riskerar att hindra elektrifiering

Genom att utforma olika scenarier för hur avgiftssystemet är utformat vill studien se vilka olika effekter skatten kan ge. Experterna ser det som orealistiskt att istället införa en särskild skatt på el för personbilar, som kompensation för minskade intäkter från drivmedel. Dels är det komplicerat, men det riskerar också att hindra en önskvärd elektrifiering.

Men även utsläppsfria bilar innebär kostnader för samhället, och många experter stödde en teknikneutral kilometerskatt. De var dock oense om vilka övriga syften en skatt ska ha – om den exempelvis ska dämpa trängsel, ge bättre luft eller minska utsläppen av växthusgaser. IVL, Svenska Miljöinstitutets projekt ska ta fram en ekonometrisk modell av kilometerskatten, och där kommer man ta hänsyn till experternas tankar.

– Vi tror att det är viktigt att lyfta frågan om skattens utformning och mål tidigt, vilket är ett av syftena med forskningsprojektet, säger Cecilia Hult.