Fordon

Bättre beräkningsmodeller ska ge färre krocktester

Volvo demonstrerar krocktest av en V40, som krockat i 64 km mot en barriär. Foto: Adam Ihse / TT /
Stefan Golling är forskare i hållfasthetslära vid Luleå tekniska universitet. Foto: Luleå tekniska universitet

Färre krocktester och ett minskat behov av materialprovning. Det kan förbättrade beräkningsmodeller ge när det gäller tillverkning av presshärdade stålkomponenter för bilar, enligt ny forskning vid Luleå tekniska universitet.

Publicerad

– Baserat på mitt experimentella arbete har jag förbättrat beräkningsmodeller som förutsäger värmebehandlat materials deformations- och brottegenskaper, vid krocksimuleringar. De här beräkningsmodellerna förkortar utvecklingstiden av nya fordon eftersom tillverkarna kan minska antalet materialprover och krocktester som är väldigt kostsamma, säger Stefan Golling, forskare i hållfasthetslära vid Luleå tekniska universitet.

Beräkningsverktyget ska hjälpa till vid utvecklingen av varmformade och presshärdade komponenter i bilindustrin. Den främsta drivkraften bakom presshärdning, eller varmformning av höghållfast stål inom bilindustrin, handlar om att minska fordonets vikt. Det är något som ger minskad bränsleförbrukning och sänkta koldioxidutsläpp, samtidigt som det behåller, eller till och med kan förbättra, bilens säkerhet.

Prova Ny Teknik – 49 kr
för 1 månad


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här