Energi

Undervattensdrake ska alstra el från tidvattnet

Forskarna hoppas att varje rocka ska kunna ge cirka 20 kW. Foto: SRI

Draken går från att kämpa mot strömmen till att vara strömlinjeformad som sin förebild, broskfisken manta. Så ska den utvinna el från tidvattnet.

Publicerad

SRI International (tidigare Stanford Research Institute) är ett icke vinstdrivande forskningsinstitut med bas i Kalifornien. Nu utvecklar de ett tidvattenkraftverk som baseras på en undervattensdrake. Samma principer som får en drake att lyfta i vinden kan utnyttjas i strömmande vatten, där drakens rörelser sedan omvandlas till energi.

IEEE Spectrum rapporterar att draken är konstruerad av glasfiber samt skummaterial – och SRI har valt en design som är inspirerad av den största av alla rockor, jättemantan. Draken är förankrad i en generator på bottnen, och när den samlar energi så vänder den upp sin platta mage mot tidvattenströmmen.

Energi alstras när draken drar i linan, och när den är fullt utsträckt ändrar den sin vinkel så att den i stället utnyttjar sin optimala strömlinjeform när den dras tillbaka mot strömmen. Följaktligen alstras mer energi än vad som går åt för att bogsera tillbaka draken till sin utgångspunkt.

Kan sänka kostnaderna

SRI hoppas att varje drake ska kunna ge cirka 20 kW. Men för att nå dit krävs en del justeringar av drakens manövrar, så att mer energi kan utvinnas. Eventuellt kan lösningen vara ett mönster som liknar åttor när linan rullas ut.

The Advanced Research Projects Agency–Energy har gett 35,5 miljoner kronor till projektet, och deras förhoppning är att tekniken ska kunna bidra till att sänka kostnaderna jämfört med existerande tidvattenkraftverk, där elpriset i dag ligger på 10-25 cent per kWh enligt forskarna.

SRI är på intet sätt först med undervattensdrakar. Det svenska miljöteknikbolaget Minesto har installerat sitt tidvattenkraftverk DG100 på Färöarna – som i slutet av förra året levererade den första elen till öborna.

Även Minestos lösning handlar om en drake som förankras med en lina till bottnen. Svenskarna kallar sin teknik för Deep Green, och i april blev Minesto beviljade ett nytt patent som stärker skyddet.