Tyskland stoppade Nordstream 2 – vad händer nu?

2022-02-25 06:00  

Tyskland har blivit en bricka i det geopolitiska maktspelet mellan Väst och Ryssland genom stoppet av gasledningen Nordstream 2. När och om ledningen trots allt tas i bruk kan bli en fråga om väder, enligt FOI-analytikern Niklas Rossbach. 

Som svar på Rysslands erkännande av de båda ukrainska utbrytarområdena Luhansk och Donetsk beslutade Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i tisdags att stoppa certifieringen av den redan färdigbyggda gasledningen Nordstream 2. 

Ledningen möjliggör årlig överföring av 55 miljarder kubikmeter naturgas från Ryssland till Tyskland. Eftersom Tyskland under året ska fasa ut sina sista tre kärnreaktorer och göra sig kvitt brunkolet till 2030 kommer naturgasen att få stor betydelse för att landet ska kunna genomföra sin energiomställning Energiewende.

USA emot Nordstream 2

USA har länge varit emot Nordstream 2 och infört sanktioner mot företag inblandade i projektet. Det eftersom ledningen ”undergräver USA:s politik gentemot Ryssland” genom att den ”stärker Putins geopolitiska grepp om Ukraina och Europa”, som det uttrycks i en färsk FOI-rapport

Ryssland, å sin sida, vill bygga Nordstream 2 för att göra sig mindre beroende av befintliga ledningar genom Polen och Ukraina, bland annat.

Läs mer: Nord Stream 2 drabbas av USA-sanktioner

Den tyska certifieringen pausades egentligen redan i november i fjol, när det säkerhetspolitiska läget försämrades. Så vad är egentligen skillnaden gentemot nu? 

– Jag kan inte säga exakt vilka teknikaliteter som skiljer. Men en del av det som hände då, påstod man, var att det rörde sig om en legal process. Det kan man, om man vill, läsa som att regeringen försökte skjuta det ifrån sig. Praktiskt nog skulle det rättsliga beslutet i så fall komma i slutet av mars, det vill säga efter vintern, säger Niklas Rossbach, senior analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, och syftar på att uppvärmningsbehovet då minskat. 

Stoppar av politiska skäl

Nu är däremot regeringen tydligare med att den medvetet stoppar öppningen av politiska skäl, fortsätter han: 

– De har slutat gömma sig bakom byråkratin, säger han till Ny Teknik. 

Kan Tyskland klara sig utan den ryska gasen som Nordstream 2 möjliggör? 

– Det framstår som tveksamt. Det kan hända att importen av gas från andra länder behöver öka. Men hela Energiewende har blivit ett stort ”gamble”. Det handlar om en tro på energieffektivisering och ny teknik. Man har satt sig i en speciell sits jämfört med till exempel Frankrike som ju bygger ut sin kärnkraft.

Fakta: Johan Kristensson Grafik: Jonas Askergren

Tysklands finansminister Robert Habeck sa för ett par dagar sedan att det finns en möjlighet att landet kan klara sig utan rysk gas, och menade att energibanden med Ryssland har överlevt tidigare kriser. Han tillade att en öppning av Nordstream 2 inte är utesluten för all framtid. Värt att påpeka är dock att allt detta uttalades innan invasionen av Ukraina.

Nyhetstjänsten Bloomberg skriver i en artikel att Habecks ambition att klara sig utan rysk gas blir "besvärligt". Landet är till mer än 50 procent beroende av flödet från öst.

Är alternativet att frakta naturgas i förvätskad form, LNG, via fartyg?  

– Bland annat, men det finns infrastrukturbegränsningar gällande hamnkapaciteten. Antalet LNG-terminaler i Tyskland är begränsat. Det finns i teorin tillräckligt många i hela EU, men inte tillräckligt med överföringskapacitet från till exempel Iberiska halvön till centrala Europa. Det går att förändra, men det görs inte på en natt, säger Niklas Rossbach.

Kommer Nordstream 2 att tas i drift så småningom, tror du? 

– Ja, det tror jag. Den ryska gasen är billigare, eftersom den transporteras i ledningar. LNG är dyrare eftersom den fraktas längre sträckor med båt och behöver frysas ner. Om gasmarknaden tar steget och blir mer global, med spotpris, blir det nog svårt att på sikt tacka nej till den billigare ryska gasen.

Politiskt spinn för att öppna

Om situationen utvecklas till ett nytt kallt krig och det nedfrysta läget stabiliseras menar Niklas Rossbach att Nordstream 2 kan komma att öppnas ändå, som ett led i att bidra till ökad avspänning.   

– Tyskland kommer alltid att hitta ett politiskt spinn för att öppna den på sikt, säger han. 

Kan det bli under året eller ligger det längre fram? 

– Jag tror att det ligger längre fram. Men det är svårt att säga. Blir det en varm sommar med stort behov av luftkonditionering ökar inte direkt möjligheterna att fylla på gasreserverna. Då kommer frestelsen att öppna ledningen att öka.  

Han betonar att Tyskland länge har velat särskilja säkerhets- och energifrågor och försökt att hålla sig ifrån geopolitik. Men det har nu inneburit att de trots allt blivit en bricka i det geopolitiska spelet. 

– Även om Ukraina just nu är i blickfånget är detta en säkerhetspolitisk konflikt mellan Ryssland och Väst. Ukraina är konflikthärden just nu, men inget utesluter att energifrågan blir den stora härden det närmsta året. Det beror på hur mycket gas Europa kan få tag på, och väderleken blir avgörande för behovet, säger han.

Ryssland har inte brutit kontrakt

Christian Holtz, energimarknadskonsult på Merlin & Meti, berättade häromdagen i Ny Teknik att de flesta bedömare i väst är överens om att Ryssland sedan en tid tillbaka avsiktligt har minskat flödet av naturgas till Europa. Samtidigt rapporterar nyhetstjänsten Montel att flödet ledningen mellan Ukraina och Slovakien ökat kraftigt på torsdagsmorgonen jämfört med dagen innan, från 35 till 59 miljoner kubikmeter per dag. Flödet i Nordstream 1 föll marginellt, från 162 till 157 miljoner kubikmeter per dag.

Niklas Rossbach påpekar att Ryssland ännu så länge inte har begått något kontraktsbrott vad gäller minskade gasleveranser, men att nuvarande kontrakt indirekt medger en möjlighet att försvåra för Tyskland att fylla på sina gasreserver. 

Om Ryssland på allvar kan tänka sig att strypa flödet till Västeuropa, som man gjorde mot Ukraina 2009, återstår att se. 

– Det har länge funnits ett antagande att Ryssland inte skulle våga göra mot Västeuropa som man gjort mot länder i den egna intressesfären. Ryssland har inte valt väg ännu och kan försöka framställa sig som den vuxna i rummet genom att värna marknaden och fortsätta att exportera.

Tyskland kan tvingas öppna

Han poängterar att om ledningarna genom Ukraina skulle förstöras under den pågående konflikten skulle det kunna tvinga Tyskland att gå med på att öppna Nordstream 2.

Skulle det utveckla sig till en fullskalig energikris i Europa ställer sig Niklas Rossbach frågan hur de europeiska länderna skulle hantera situationen. 

– Vi vet från pandemin att när det väl hettade till så var inte länderna så lojala mot varandra som man förväntat sig, och behöll bland annat ansiktsmasker för sig själva. Hur lojala kommer vi att vara om det utvecklar sig till en energikris i paritet med oljekrisen? Det kommer att falla under EU-samarbetet att hantera det och är minst sagt en knepig fråga, säger han.  

Nordstream 2: Det här har hänt

2011: Samma år som Nordstream 1 invigs presenterar ryska Gazprom och ett antal västliga partners planer på ytterligare en ledning som skulle fördubbla överföringskapaciteten.

2015: Gazprom, Royal Dutch Shell, Eon, OMV, Wintershall och Engie beslutar sig för att bygga Nordstream 2 (NS2).

2016: Åtta europeiska regeringar motsätter sig ledningen av geopolitiska skäl.

2017: Slutlig finansiering signeras.

2018: Tyskland beviljar tillstånd för byggnation och drift.

2019: USA:s president Donald Trump skriver under en försvarspolicy som inkluderar sanktioner mot bolag inblandade i bygget.

2020: Kremlkritikern Alexei Navalny utsätts för nervgasattack vilket ökar pressen på Tyskland att omvärdera sitt stöd för NS2.

2021: Trump beslutar om sanktioner mot det ryska rörläggningsfartyget Fortuna. Nye presidenten Joe Biden lyfter senare sanktioner mot bolaget bakom NS2 i ett försök att återupprätta relationerna med Tyskland.

NS2 färdigställs i september. Certifieringen inför drifttagandet pausas i november av legala skäl.

2022: Tysklands förbundskansler meddelar att certifieringen avbryts av politiska skäl.

 

Om Nordstream 2

Antal rör: 2 st.
Längd: Drygt 1 200 kilometer.
Dimension: Konstant inre diameter om 1 153 mm.
Avsedd för: Torr naturgas (> 98% metan).
Överföringskapacitet: 55 miljarder kubikmeter per år, eller cirka 600 TWh.
Tryck: 220 bar (ö) vid landföring i Ryssland, 220/200/175 bar (ö) i sektion till havs och 177,5 bar(ö) vid landföring i Tyskland. Enheten bar (ö) (även bar,ö) anger att det som mäts är övertrycket i förhållande till det omgivande atmosfärstrycket.

Johan Kristensson

Mer om: Nordstream

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt