Elmarknaden skiljer sig från andra marknader på ett grundläggande sätt – i elnätet måste produktionen i varje ögonblick vara i balans med konsumtionen.
Så är det inte för andra varor. Om det exempelvis produceras fler cyklar än vad som säljs uppstår inga minuspriser – kunderna får aldrig betalt för att ta emot en cykel. Tillverkarna kan i stället lägga hojar i lager i väntan på att efterfrågan tar fart, sälja dem i ett annat geografiskt område eller pausa produktionen.
För elproducenterna är det betydligt knepigare att hantera ett produktionsöverskott. I dagsläget saknas kapacitet att lagra stora mängder elöverskott i exempelvis batterier, pumpkraftverk eller i form av vätgas. Att skicka elen till andra elområden går inte om överföringskapaciteten brister eller det råder överskott även i närliggande områden. Att tillfälligt stänga av elproduktion kan vara ogörligt av olika skäl. Vindkraftparker kan exempelvis ha elköpsavtal, PPA, som begränsar möjligheten att strypa produktionen.
Vid sådana tillfällen kan spotpriset rasa på elbörsen Nord Pool. När priset sjunker under noll kronor per kilowattimme är minuspriserna ett faktum.
Varför blir negativa elpriser allt vanligare?
Annons
Fram till för några år sedan var minuspriser sällsynta. Det kunde inträffa vid enstaka tillfällen vid vårfloder när vattenmagasin behövde tömmas eller under riktigt blåsiga nätter med låg elkonsumtion.
Nu är bilden en annan.
Kurvorna visar hur stor andel av timmarna det var minuspriser i de fyra svenska elområdena samt i Tyskland.Merlin & Metis
– Det har verkligen exploderat. 2020 var första gången vi hade negativt elpris i hela Sverige. I år tror jag vi landar på minuspriser runt 10 procent av timmarna, säger Christian Holtz, oberoende elmarknadskonsult på Merlin & Metis.
En stor del av förklaringen är den snabba utbyggnaden av sol- och vindkraft.
Mörghult solpark utanför Västervik.Solkompaniet
När minuspriser uppstår mitt på dagen är det ofta starkt kopplat till stor solelproduktion på kontinenten, framför allt i Tyskland. Överskottet kan då strömma in i Sverige via utlandskablarna.
Men den växande svenska solelproduktionen bidrar också till minuspriser och de ”ankkurvor”, som allt oftare dyker upp i det svenska elsystemet.
Vad är en ankkurva?
En ankkurva är en graf som visar att produktionen av solel är hög vid den tid på dygnet när elkonsumtionen är låg. Begreppet – duck curve på engelska – myntades 2012 av den oberoende systemoperatören California Independent System Operator. Ordet används ofta för att peka på det tidsmässiga glappet mellan elproduktion och -behov som ett problem med en kraftig utbyggnad av solkraft.
2024 tog sig ankkurvan in på den svenska Nyordlistan. Så här lyder Språkrådets definition: ”Graf som visar ett visst förhållande mellan tillgången till elektricitet från solenergi och efterfrågan på elektricitet, där de två linjerna bildar en figur som påminner om en tecknad anka”
Annons
De diagram med ankkurvor som svenska el-aktörer visar upp har oftast inte två linjer. I stället brukar det vara en enda linje, som med lite god vilja påminner om en stiliserad sittande anka. Vad denna linje representerar varierar en smula.
Svenska kraftnäts ankkurva visar elförbrukning minus solelproduktion och importerad solel.Svenska kraftnät.
Alla ankkurvor beskriver samma sak:
Under dygnets första timmar är elförbrukningen konstant. När morgonen gryr ökar elbehovet innan solelsproduktionen har tagit fart. Då uppstår en liten puckel på kurvan som motsvarar ankans bak.
Mitt på dagen produceras mycket solel och kurvan dalar, varpå ankan får en svank. Om svanken är riktigt djup blir elpriset negativt.
På kvällskvisten sjunker solen på himlen medan elförbrukningen ökar kraftigt. Nu får kurvan en större puckel, som bildar ankans hals och huvud.
Sent på kvällen sjunker elanvändningen igen, och kurvan planar ut i en framåtriktad näbb.
Vilka nackdelar har negativa elpriser och ankkurvor?
För elproducenter som inte kan reglera sin produktion betyder låga priser och framför allt minuspriser minskade intäkter. Det kan även bli mindre lockande att investera i andra typer av elproduktion som också är viktiga för elektrifieringen.
Christian Holtz. Foto: Sweco
– Det är en konkurrens mellan de olika kraftslagen. Ju mer sol det byggs ut, desto mindre utrymme blir det för kärnkraft och vindkraft, säger Christian Holtz på Merlin & Metis.
För Svenska kraftnät är minuspriser och ankkurvor en utmaning när det gäller att hålla elsystemet i balans. Frekvensen måste hela tiden ligga på 50 Hz, och om den blir för hög måste effekt tappas ur systemet. Det görs genom aktivering av så kallade nedregleringsbud.
Normalt sett erbjuder exempelvis vatten- och vindkraftsoperatörer sådana nedregleringsbud. Men när spotpriset på Nord Pool sjunker under en viss nivå kan dessa operatörer välja att helt strypa sin produktion. De har därmed ingen produktion kvar att kapa för att stötta elnätet.
En annan utmaning är att annan elproduktion än solkraft snabbt måste skala upp på kvällen när ankkurvans hals börjar bildas.
Vilka fördelar har negativa elpris?
För många elkunder finns en uppenbar uppsida: När elpriset är lågt kan elräkningen bli lägre. Men det beror på vilket elavtal du har tecknat.
Har du ett fast elavtal påverkas du inte alls på kort sikt.
Med ett rörligt avtal där elpriset sätts månadsvis kan du gynnas av minuspriser eftersom snittpriset för månaden kan sjunka.
Med ett timprisavtal har du möjlighet att sänka elkostnaderna genom att styra förbrukningen till timmar med minuspriser, exempelvis genom att ladda bilen och fylla på hembatteriet då. Men om ditt elnätsbolag har infört effektavgifter kan det vara smart att först kolla upp hur dina effekttoppar beräknas. Om effekttaxan är hög när elpriset är lågt kan det bli kostsamt att använda mycket el. I Ny Tekniks guide till effektavgifter kan du läsa mer.
Får jag betalt för att köpa el vid minuspriser?
Knappast.
Minuspriser innebär att spotpriset på el på elbörsen Nord Pool har halkat under noll kronor per kilowattimme. Men i det elpris vi elkunder betalar ingår även energiskatt och elnätsavgifter för varje förbrukad kilowattimme.
Energiskatten är 43,9 öre per kilowattimme plus moms. Den rörliga elnätsavgiften varierar beroende på vilket nätområde man tillhör. Sammanlagt kan det landa på en kostnad på cirka 1 krona per kilowattimme.
– Det innebär att det inte räcker med ett negativt elpris för att man som konsument ska tjäna på att använda mer el. Elpriset måste ner till runt minus 1 krona per kilowattimme för att det ska bli intressant ur ett ekonomiskt perspektiv, vilket i princip aldrig händer, säger Christian Holtz.
Jag har solceller på taket – måste jag betala för elen jag säljer när elpriserna är negativa?
Ett vanligt upplägg är att elhandlaren köper solelen till spotpris. Det innebär att du faktiskt måste betala för att mata in överskottselen på nätet när det råder negativa spotpriser.
Men. Egen-elproducenter får även en ersättning från nätägaren, som varierar mellan elnätsbolagen, plus en skatterabatt på 60 öre per kilowattimme såld el.
För att gå back måste elpriset därför halka ner en bit under -60 öre. Det innebär i praktiken att så kallade mikroproducenter i dagsläget tjänar på att sälja sin el även vid minuspriser.
Skatterabatten utgår dock enbart för den mängd såld solel som understiger mängden el man har köpt tillbaka under årets gång. Matar man in ännu mer el får man ingen skatterabatt. Att sälja den “extra-elen” kan därför bli en förlustaffär även vid förhållandevis låga minuspriser.
Försvinner skatterabatten blir det mindre lönsamt att sälja solel.Fredrik Sandberg/TT
– Om 60-öringen försvinner blir solcellskalkylen något sämre. Framför allt skulle det innebära att incitamenten att bygga en lite större solcellsanläggning minskar. I stället kommer fler vilja dimensionera sina solceller så att de täcker den egna elanvändningen, men inte så mycket mer. Det skulle också innebära större incitament att investera i ett batteri för att flytta solelsproduktionen så att den i större utsträckning används till att täcka den egna elanvändningen istället för att matas ut på nätet, säger Christian Holtz.
