Din guide till effektavgifter – blir du vinnare eller förlorare?

Senast 1 januari 2027 ska samtliga elkunder i landet betala en effektavgift, som gör det dyrare att utnyttja mycket el samtidigt när belastningen på elnätet är hög. Det innebär att det kan svida i plånboken för alla som använder mycket el vid tidpunkter när många andra också slukar el. 

Flera av landets elnätsbolag har redan tagit steget till den nya prismodellen – och deras upplägg skiljer sig kraftigt. 

Ny Teknik reder ut 13 frågor: 

Varför införs effektavgifter? 

Effektavgifterna ska fungera som en trängselavgift som ska locka eller tvinga oss elkunder att sprida ut vår elkonsumtion. Bakgrunden är att den ökade elektrifieringen leder till trängsel i elnätet vid tillfällen när många använder mycket el på samma gång. 

Effektpriset ska därför variera beroende på klockslag, veckodag och/eller månad. Allt för få oss att kapa våra effekttoppar under perioder när elnätet är hårt belastat. 

Målet är att nätet därmed ska utnyttjas mer effektivt. Då minskar risken för kapacitetsbrist samtidigt som behovet av kostsamma utbyggnader av elnätet sjunker.

Hur många elnätsbolag har redan infört den nya prismodellen? 

Vid årsskiftet hade 21 av landets cirka 170 elnätsbolag infört en effektbaserad avgift för hushåll, enligt Energimarknadsinspektionens statistik.

Av landets tre största elnätsbolag Vattenfall, Eon och Ellevio har hittills endast Ellevio infört den nya prismodellen.

Hur funkar effektavgifterna? 

Det korta svaret: På väldigt många olika sätt.

Den gemensamma nämnaren är att elkunder som använder mycket el när belastningen på elnätet är hög ”straffas”. Det ska löna sig att smeta ut sin elanvändning, exempelvis genom att ladda elbilen långsamt under natten. 

Men elnätsbolagen har valt väldigt olika strategi för att uppnå det önskade beteendet.

Här är ett axplock: 

• Ellevio baserar sin debitering på snittet av månadens tre högsta effekttoppar, som inträffat vid tre olika dygn, oavsett om det är sommar eller vinter, helg eller vardag. Mellan klockan 22 på kvällen och 6 på morgonen räknas bara halva effekttoppen.

• Jönköping Energis effektavgift baseras på medelvärdet av de två högsta effekttopparna under två dagar i månaden oavsett klockslag, dag och månad.  Under så kallad höglasttid, vilket är vardagar klockan 7 – 20 under perioden november – mars, tillkommer en avgift baserad på de två högsta timvärdena under två olika dagar i månaden.

• Tekniska Verken erbjuder sina kunder två alternativ. Antingen att betala en effektavgift som baseras på de fem högsta effekttopparna i månaden oavsett tid på dygnet. Eller att betala en effektavgift som baseras på månadens högsta effekttopp klockan 6 – 23 plus månadens högsta effekttopp klockan 23 – 6. 

Vilka elförbrukare i hemmet ska jag försöka styra automatiskt? 

Laddboxar till elbilar, värmepumpar och varmvattenberedare är exempel på elslukare som kan göra effektnotan till en tråkig överraskning. Det är därför en god idé att automatiskt styra driften så att de går ner på sparlåga eller slås av när hushållets förbrukning börjar närma sig höga nivåer. Eller att schemalägga driften till timmar då belastningen på elnätet är låg. 

– Att ha manuell kontroll på sitt effektuttag kommer att vara svårt för väldigt många elkunder. Det betyder i praktiken att det behövs tjänster som gör att du exempelvis kan stoppa in laddsladden i bilen, gå därifrån och låta en app pausa, bromsa och gasa laddningen, säger Niklas Thidevall, projektledare på  forskningsinstitutet Rise. 

Han tipsar om att först kolla upp om produkterna redan har någon form av smart styrning. Annars kan man ta hjälp av appar, utrustning och tjänster från elhandelsbolag eller fristående aktörer.

De spretande prismodellerna är dessvärre en utmaning för företagen som utvecklar dessa styrsystem. Förutom att ta hänsyn till elpris och hushållets elanvändning ska de nu även hantera en uppsjö olika varianter av effektavgifter. Rise har därför utvecklat ett öppet api i samarbete med flera elnätsbolag, elhandelsbolag, fordonstillverkare och företag som utvecklar smart styrning. 

Ett api (application programming interface) är ett slags protokoll som gör det möjligt att överföra data på ett formaliserat sätt. Syftet med Rise api är att ge tillgång till elnätsbolagens olika tarifferna på ett maskinläsbart sätt. Förhoppningen är att det ska bli en branschstandard. 

– Vi ser även ett stort intresse från hemmaprogrammerare som vill utveckla egna styrlösningar, säger Niklas Thidevall. 

Dessa privatpersoner kan också använda api:et gratis. 

Hur rattar jag min dumma gamla värmepump? 

Moderna värmepumpar har ofta smart styrning och inbyggda effektvakter som tar hänsyn till hushållets totala elanvändning.

En gammal ”dum” värmepump som enbart styrs utifrån termostaten kan däremot råka slå på olägligt när hushållet använder mycket el. Ett alternativ kan vara att låta en elektriker installera en effektvakt som ser till att värmepumpen inte orsakar några onödiga effekttoppar. 

Svenska Ngenic, som nyligen ansökte om konkurs, hade utvecklat ett styrsystem som kan kopplas på befintliga värmepumpar för att lura dem att temperaturen är högre än den faktiskt är. Allt för att få pumpen att pausa uppvärmningen. 

Vad behöver jag förändra i vardagslivet för att hålla effekttopparna i schack?

Grundprincipen är enkel: Sätt inte på många effektkrävande förbrukare på en och samma gång.

Om du vill laga mat när du kommer hem från jobbet kanske du kan vänta med att starta tvättmaskinen tills spisen är avstängd och diskmaskinen har kört klart. Elbilen kan med fördel ladda långsamt över natten, om det är möjligt.

Ett vanligt trick bland effektjägare är att planera användningen så att den inte sker under en heltimme. Att starta tvättmaskinen 17:40 i stället för 18:00 kan exempelvis göra att effektuttaget för tvätten fördelas över två heltimmar. 

Hårfönar, brödrostar och vattenkokare behöver man knappast bry sig om. De nyttjas bara några minuter åt gången och får inte så stor påverkan på timbasis. Dammsugare brukar man inte heller använda särskilt lång tid. 

Du kan även ta hjälp av en app med ett effektlarm. Med data från en smart energimätare som i realtid läser av elförbrukningen från elmätaren kan appen upptäcka och varna när en effekttopp närmar sig. Då kanske det är mindre lyckat att brassa på torktumlaren, bastun eller hemmaspat. 

Elnätsbolagen baserar som sagt effektavgiften på kundens effekttoppar på timbasis i dagsläget. Om debitering på kvartsbasis skulle införas i framtiden skulle kortvariga effektuttag från exempelvis dammsugare få större genomslag. Strategin att fördela tvättiden över två heltimmar skulle inte heller vara lika gynnsam.

Det finns inga beslut om att gå över till att räkna effekttoppar varje kvart. Men när det gäller elenergi, alltså inte effekt, ställer marknaden om till handel per kvart i stället för per timme. Sedan 1 januari i år har elnätsbolagen krav på sig att mäta uttag och inmatning av el varje kvart.

Men de kan än så länge välja att fortsätta att debitera effektavgiften per timme.

– Ei följer införandet av kvartspriser noga, för att se om det är något i regleringen om utformandet av elnätsavgifter som kan behöva justeras framöver, skriver Sandra Vilenius, analytiker på Energimarknadsinspektionen, Ei, i ett mejlsvar.

Jag har solceller på taket – hur påverkar det mina effektavgifter? 

En solcellsanläggning kan bidra till att sänka effekttoppar. Under de timmar solcellerna producerar el minskar ju ditt behov av el från nätet. Det innebär att du under dessa perioder kan använda fler elprylar samtidigt utan att riskera att effekttopparna skjuter i höjden. 

När det gäller solel du säljer till elnätet kan elnätsbolagen välja olika upplägg för effektavgiften.  Ellevio räknar exempelvis inte in elen som kunderna skickar in i elnätet.  

Men om ditt elnätsbolag baserar avgiften även på solel som matas till elnätet så kan det bli mindre lönsamt  att sälja sin överskottsel. I så fall finns tekniska lösningar för så kallad nollinmatning, som begränsar inmatningen. 

Jag har hembatteri – hur påverkar det effektavgiften? 

Om du har solceller plus batterier kan du att spara solel till ett senare tillfälle när du vill använda mycket el, exempelvis på kvällskvisten för att laga middag och köra igång en maskin tvätt samtidigt som elbilen behöver laddas. På så vis kapas hushållets effekttoppar. 

Men det kan bli en förlustaffär att ägna sig åt energiarbitrage, alltså att köpa el från nätet för att ladda batteriet när spotpriset på el är lågt och sedan sälja elen när priset stiger. Den förtjänsten kan snabbt ätas upp om elen som du köper för att ladda batteriet orsakar en effekttopp under en tidsperiod som elnätsbolaget baserar effektavgiften på.

Kalkylen beror helt på vilket upplägg ditt elnätsbolag har valt för att beräkna effekttoppar. Vissa räknar inte toppar som inträffar under nätter, helger och sommartid. Vid dessa tidpunkter är det inga bekymmer att fylla batteriet med köpeel från nätet när spotpriset är lågt. Om nätbolaget däremot har hög effekttaxa när elpriset är lågt är energiarbitraget svårt att räkna hem.

Funkar effektavgifterna – flyttar elkunderna sin elanvändning? 

Göteborg Energi var tidigt ute med effektavgifter och har sedan starten 2021 skruvat på upplägget några gånger. Först beräknades avgiften på månadens högsta enskilda effekttopp, sedan genomsnittet av månadens tre högsta toppar. I båda fallen utan att ta hänsyn till när i tiden effekttopparna inträffade. Numera kan villakunder välja ett tidsdifferentierat upplägg, som baseras på effekttoppar som inträffar när elnätet belastas som mest: mellan klockan 7 och 20 på vardagar under vinterhalvåret.

Trots den förhållandevis långa erfarenheter har elnätsbolaget svårt att avgöra om effektavgifterna har haft önskad effekt på kundernas beteende.

– Vi har inte kunnat visa med mätdata att effektavgiften har fått kunderna att kapa topparna, säger Jennie Sjöstedt, chef för avdelningen kund och affär på Göteborg Energi. 

En förklaring är tajmingen. Effektavgifterna introducerades under elkrisen när många kunder drog ner sin elanvändning. Drivkraften var förmodligen att parera det höga elpriset snarare än att minska effektkostnader. 

Reaktionerna från elkunderna har varit talrika och blandade. Många har blivit arga, särskilt i början. Andra har varit positivt inställda till konceptet. 

Magnus Eldén på Hisingen gick till exempel från att vara förbannad till att bli en hängiven effektjägare som vill bidra till att avlasta elnätet. Han kapar både effekttoppar och elnätsavgift med ett egenutvecklat styrprogram och smärre livsstilsförändringar – utan att göra avkall på familjens komfort.

– Jag vill visa att det går utan att man behöver bli extremist, berättar han i en ny intervju med Ny Teknik. 

Hur dyra – eller billiga – kan effekttopparna bli? 

– Det är väldigt individuellt och styrs mycket av vilken uppvärmningsform man har och om man har en elbilsladdare eller inte, säger Jennie Sjöstedt på Göteborg Energi. 

Ett hushåll med fjärrvärme utan elbil kanske sparar några tior i månaden på att vänta med tvätten till efter matlagningen. Att ladda elbilen nattetid med 4 kW i stället för 11 kW kan spara några hundralappar på månadsbasis. 

Att köra fullt blås och samtidigt tvätta, diska, laga mat, snabbladda bilen och värma bastun kan innebära mer än tusen kronor extra i månaden.

Många elnätsbolag har räkneexempel på sina sajter. Några har även kalkylatorer där kan man kan laborera för att se hur stora effekttopparna blir när olika elprylar tas i drift vid olika klockslag. Här hittar du exempelvis sådana kalkylatorer hos Göteborg Energi och Dala Energi. 

Är effektavgifterna ett sätt för elnätsbolagen att ta mer betalt av kunderna? 

Nix. Elnätsföretaget får inte tjäna mer pengar totalt sett. Det man eventuellt drar in på gungorna – den rörliga effektavgiften – måste förloras på karusellerna – alltså de övriga delarna av tariffen.

Den nya elnätstariffen ska bestå av fyra delar: 

1. En fast avgift som kan utgå från storleken på huvudsäkringen. 

2. En fast kundspecifik avgift, som ska täcka kostnader för exempelvis administration och mätning. 

3. En rörlig energiavgift, som även kallas överföringsavgift, per kWh el som transporteras i elnätet. 

4. En rörlig effektavgift, som bygger på hushållets effekttoppar i kW. Den ska vara tidsdifferentierad, alltså variera över dygnet, veckodagarna och/eller månaderna. 

Om många hushåll visar sig vara dåliga på att kapa effekttoppar kommer elnätsbolagens intäkter för effektavgifter att skjuta i höjden. I så fall måste de sänka någon eller några av de andra delarna. Allt för att säkerställa att införandet av en tidsindelad effektavgift blir ett nollsummespel för elnätsföretaget. 

Men för elkunderna kommer vissa att få punga ut mer i elnätstariff än tidigare, medan andra kommer billigare undan. 

Vilka blir förlorare på effektavgifterna? 

Många privatpersoner har hyfsad koll på sin elanvändning i kilowattimmar, inte minst efter energikrisen för några år sedan. Men alla har inte klart för sig vad effekt och kW är. Inte heller att det spelar roll för elnätet vid vilken tidpunkt man nyttjar sina kilowattimmar, och att elpriset kan vara lågt samtidigt som effekttaxan är hög.

Den som av olika anledningar inte vill eller har förmåga att sätta sig in i hur effektavgifterna är upplagda och hur hushållets effektslukare kan styras eller användas på ett mer optimalt sätt kan därför komma att drabbas av högre kostnader. 

Effektavgifterna kan även bli kännbara och svåra att parera för familjer i eluppvärmda villor med småbarn som genererar mängder av smutstvätt och tonårsbarn som gärna duschar länge.

Det kommer också att bli dyrare för personer som av olika skäl väljer att strunta i sitt effektuttag, och i stället fortsätter att snabbladda elbilen och värma upp hemmaspat medan maten lagas. 

Paradoxalt nog kan även elkunder med väldigt låg elanvändning få höjda elnätsavgifter. Ett exempel är Annika Rullgård i Orsa, som i huvudsak värmer sitt hus med vedpanna och lagar mat på en vedspis. Men under vinterhalvåret sätter hon på motorvärmaren till bilen en gång i veckan, vilket resulterar i en jämförelsevis liten effekttopp, endast 1 kW. Resultatet: 80 kronor i månaden i effektavgift.

Elnätsbolagen får som sagt inte öka vinsterna totalt sett, och därför har överföringsavgiften sänkts. Men det är en skral tröst för Annika Rullgårds del. Hon använder alldeles för lite el för att den lägre överföringsavgiften ska kompensera för kostnaden för de blygsamma effekttopparna.

Annika Rullgård tycker förvisso inte att 80 kronor är någon stor summa. Men hon tycker att upplägget är principiellt felaktigt. 

– Idén att vi ska platta till effektkurvan med hjälp av effektavgifter är bra. Men att på det här sättet missgynna personer som använder väldigt lite el och effekt känns ju tokigt, säger hon.

Och vilka blir vinnare när effekttarifferna införs? 

Personer som vill och har förutsättningar att sätta sig in i hur det egna elnätsbolagets prismodell är utformad och hur hushållets elförbrukare kan styras och användas på bästa sätt – de har möjlighet att sänka sina elnätsavgifter jämfört med tidigare.

Detsamma kan gälla personer som värmer hemmet med fjärrvärme eller moderna styrbara värmesystem och har solceller och hembatterier, som styrs så smart som möjligt. 

Ur en annan aspekt kan man betrakta oss alla som vinnare på lite längre sikt. 

– Om effektavgifterna leder till att elnätet inte behöver byggas ut i samma utsträckning så minskar investeringskostnaderna och det gynnar hela kundkollektivet, säger Niklas Thidevall på Rise. 

Läs vidare

Intäkterna från hembatteriet slaktades – över en natt

Trots anstormningen – bolaget bakom vindkraft på tak bromsar

Expert: Därför är vindkraftverk på taket en dålig idé