Solcellsrevolutionen: Gigantiska parker – och solceller på hustak

I Tengger-öknen i norra Kina ligger världens just nu största solcellspark. Den har en installerad effekt på 1 500 megawatt och sträcker ut sig över 43 kvadratkilometer. På satellitbilder ser parken ut som ett geometriskt mönster, omgivet av det karga landskapet.

Solcellsparken levererar el till den närbelägna staden Zhongwei, men gör också nytta för att hejda öknen från att breda ut sig. I skuggan från solpanelerna planteras växter för att binda jorden, och solelen är med och driver ett droppbevattningssystem.

På andra håll i Kina har många nästan lika stora solcellsparker byggts de senaste åren, och ännu större är planerade. Kinas regering har satt som mål att 20 procent av elproduktionen ska komma från sol 2030. Landet leder ligan över de nationer som bygger ut solkraften mest. I somras hade Kina 112 gigawatt i installerad effekt.

Läs mer:

En pådrivande kraft bakom jättesolcellsparkerna är att priset på solceller har sjunkit de senaste åren. En annan är att storskalighet är mer effektivt för underhåll, övervakning och investeringar i elöverföring. I till exempel Indien har ett argument också varit att stora projekt förenklar tillståndsprocessen, jämfört med att bygga ut i samma takt i många små projekt.

Elbehovet i Kina väntas öka stort. Enligt en ny rapport från IEA, International Energy Agency, måste Kina till 2040 ha byggt ut sin elproduktion och elinfrastruktur motsvarande hela elsystemet i USA. En liknande utveckling spås i Indien, med ökat elbehov och stor utbyggnad av solel och andra förnybara energislag.

– Men ett stort problem är att Indien och Kina samtidigt ökar sin användning av fossila bränslen. Det är inte så mycket ny kolkraft, men om man tittar på tillförd energi i alla sektorer – alltså inkluderat transport- och industrisektorerna – ökar fossilanvändningen, säger Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem vid Chalmers.

Läs mer:

I Indien planerar regeringen att bygga 25 solcellsparker fram till 2019, med en sammanlagd installerad effekt på 20 gigawatt. De ska byggas på mark som inte används för odling, i ökenartade områden och intill motorvägar, enligt den nationella solplanen.

De gigantiska solcellsparkerna tar mycket mark i anspråk, och hamnar därför på platser där det inte bor så många människor. Det kräver en stor utbyggnad av överföringskapacitet.

– Överföringskapacitet kostar, och el från solen kräver att det även investeras i lagringskapacitet vilket också kostar. Det här är inte argument för att inte satsa på solparker. Men det är en utmaning att integrera stora solparker i elnätet, säger Filip Johnsson.

För att förbättra överföringskapaciteten för förnybar el i Indien fick ABB tidigare i år i uppdrag att bygga en 1 830 kilometer lång ultrahögspänd likströmsförbindelse, en uhvdc-länk. Den kommer att överföra el från värmekraft och vindkraft och blir en av de längsta i världen med en kapacitet på 6 000 megawatt.

Läs mer:

Filip Johnsson ser att framväxten av mycket stora solcellsparker i delar av världen kommer att behövas, vid sidan av alla andra former av förnybar elproduktion.

– Om vi ska lösa klimatfrågan och få el till alla som vill och behöver det kommer vi att behöva alla lösningar, och alla energislag innebär utmaningar, säger han.

Jättesolparkerna är ett av spåren i världens solcellsutbyggnad. Ett annat är solpaneler på hustak.

– Den marknaden kan bli större än solcellsparker. Det är lättare att integrera distribuerad elproduktion, som alltså sitter på folks tak. Där kan betalningsviljan för energilager bli större än i solparker, samt att solcellerna inte behöver någon extra yta, säger Filip Johnsson.