Regeringen ger grönt ljus för stor vindkraftspark i Östersjön

Regeringen ger klartecken för en stor vindkraftspark vid Kriegers flak i södra Östersjön. Parken ska stå klar 2028, uppger regeringen.

Uppdaterad

Kriegers flak, ett grundområde som ligger cirka 30 kilometer söder om Trelleborg, ligger i den ekonomiska zonen mellan Sverige, Danmark och Tyskland.

Här planerar Vattenfall sedan en längre tid en stor vindkraftspark. Nu har den till slut fått klartecken av regeringen.

En av anledningarna till att det dragit ut på tiden är enligt Annika Strandhäll att delar av Kriegers flak klassats som ett så kallat Natura 2000-område.

”Komplex process”

– Det har varit en komplex process. Det har också beviljats ansökningar om ett Natura 2000-tillstånd i en närliggande del. Det var också delar i det som behövde redas ut, säger Annika Strandhäll.

– Avvägningen har naturligtvis gjorts av våra myndigheter, i vilken mån den här Natura 2000-parken skulle påverkas av uppförandet. Men bedömningen är att man ska kunna göra det utan att det stör.

Enligt Annika Strandhäll ska vindkraftsparken årligen generera 2,3–2,8 TWh.

– Det motsvarar hela 20 procent av Skånes förbrukning i dag, eller den årliga förbrukningen av hushållsel motsvarande 500 000 svenska villor, säger hon.

Regeringens tillstånd ger möjlighet för Vattenfall att bygga upp till 72 vindkraftverk på den svenska sidan av Kriegers flak. Men enligt energiministern bedömer Vattenfall att det kommer att räcka med 32 stycken. Men enligt Vattenfall handlar ansökan om 40 till 50 turbiner.

Vattenfall uppger också att vindkraftsparken får en total effekt om cirka 640 MW.

Regeringens klartecken, som är en ändring av tidigare tillstånd, innebär att Vattenfall får bygga högre vindkraftverk än det från början var tänkt. Verken får nu ha en totalhöjd på upp till 280 meter i stället för 170 meter.

Tillståndstiden har också förlängts från 30 till 35 år.

Enligt energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar (S) innebär det i sin tur en jämnare elproduktion.

– Nu kan Kriegers flak byggas med den senaste generationens vindkraftverk, säger han.

– Den kan också vara i drift under hela sin tekniska livslängd.

Vattenfall skriver på sin hemsida att Kriegers flak ”kan bli den första moderna havsbaserade vindkraftsparken i Sverige.”

Högre verk

På den danska sidan blev en vindkraftspark med 72 verk klar sommaren 2021, enligt Vattenfall. På den tyska sidan står en vindkraftspark med 80 verk klar sedan 2015.

– Jag kan verkligen se det som att vi behöver komma ikapp, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) till TT.

Kan man inte se det som något av ett misslyckande ur ett svenskt perspektiv att vi ligger så långt efter?

– Jag kan verkligen se det som att vi behöver komma ikapp, så är det. Sverige har ju fantastiska förutsättningar för den havsbaserade vindkraften med vår långa kust och när jag nu då ser på antalet ansökningar från investerare som vill anlägga det här runt Sverige så ser jag en enorm potential för att klara av vårt energibehov framåt, säger Annika Strandhäll.

Ett annat starkt bidragande skäl till att Kriegers flak och andra vindkraftsprojekt har dragit ut på tiden är de långa processerna för att ta tillstånd, som inte sällan tar flera år.

Ni har haft regeringsmakten i snart åtta år, hade ni inte kunnat göra ännu mer för att korta tillståndsprocesserna under den här tiden?

– Man måste också komma ihåg en sak här som är viktig. Om vi tittar två år tillbaka i tiden så hade vi ett ganska ordentligt överskott på el i det här landet, det var inte så att det var ett omedelbar tryck på att bygga ut energislagen i Sverige. Det som föranledde trycket nu är ju i hög utsträckning dels att vi är mitt inne i en grön revolution, där många av de nya gröna industrierna kräver enormt mycket el.

– Det i kombination med energikrisen, där vi pratar om Putin som en bakomliggande kraft i kriget mellan Ryssland och Ukraina med efterföljande gas-och oljekris, det är det som gör att frågan hamnat så högt upp på agendan. Men där ser ju jag att vi är väl rustade, bland annat genom de ansökningar om havsbaserad vindkraft som ligger på vårt bord just nu.

Vattenfall: Startskottet för svensk havsbaserad vindkraft

Regeringens besked välkomnas av Vattenfall. Investeringsbeslut väntas först 2025, först måste bland annat bottenförhållanden kontrolleras. Till skillnad mot regeringen säger Vattenfall att parken kan leverera el 2028, inte 2027, om allt går i lås.

Senare under dagen meddelade regeringen att man har ändrat uppskattat startår, från 2027 till 2028.

– Det här är startskottet för svensk havsbaserad vindkraft, säger Helene Biström, chef för Vattenfalls affärsområde Vindkraft, till TT.

Hon vill inte kommentera vad det hela kostar, men enligt gängse beräkningar brukar den här typen av projekt gå på mellan 20-30 miljoner kronor per megawatt, vilket innebär att notan i det här fallet skulle landa på över 10 miljarder kronor.

Ny Teknik redaktion

Jens Bornemann/TT

Klas Widestrand/TT

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt