Professor vill ha svenskt centrum för detektorer

Richard Brenner, professor vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala, ligger i startgroparna för att utveckla en ny typ av intelligenta kiselsensorer som behövs i den fortsatta jakten på urpartiklar i Cern.

– Jag vill att svensk industri och svenska labb också ska involveras i utvecklingen. Det skulle inte bara kunna öppna dörren till Cern utan också komma svenska företag till godo, säger Richard Brenner som sedan 23 år tillbaka är med i utvecklingen av spårdetektorer till Atlas (se separat artikel).

Tillsammans med forskare från KTH och Mitthögskolan föreslår han att innovationsverket Vinnova och Vetenskapsrådet ska inrätta ett svenskt detektorcentrum. Där ska strålningsdetektorer utvecklas och tillverkas i halvledare.

Även forskningsinstitutet Acreo Swedish ICT och forskare vid den stora europeiska forskningsanläggningen ESS, European Spallation Source, som växer fram utanför Lund vill delta. Men för att driva centrumet behövs runt 10 miljoner om året under upp till sex år.

– Det handlar inte enbart om Cern. Såväl ESS som elektronacceleratorn MAX IV i Lund är stora satsningar där svenska forskare tillsammans med industrin skulle kunna bidra med bildalstrande strålnings- och partikeldetektorer. Det handlar om att bygga upp en infrastruktur som erbjuder tjänster till andra industrier, säger Jan Andersson, chef för avdelning nanoelektronik vid Acreo.

Han poängterar att strålningsdetektorer är viktiga för fler områden än partikeljakt. Dit hör kvalitetskontroll av allt från svetsfogar till matvaror. Även mammografiutrustning och pet-kameror är beroende av nya smarta detektorer för att bättre urskilja och avbilda tunna strukturer i mjuk vävnad.