Professor: ”Kärnkraften blir allt mindre planerbar”

2022-08-12 15:00  

Sommarens värmebölja har tvingat franska kärnkraftverk att dra ner sin elproduktion. ”Kärnkraften blir allt mindre planerbar”, säger en KTH-professor.

Den franska kärnkraften har haft det besvärligt under 2022. Upptäckten av ”oväntad korrosion” innebar att den stora kärnkraftsägaren EDF var tvungen att genomföra omfattande kontroller i franska reaktorer, med produktionsbortfall som följd.

Dessutom har elbolaget beordrats att sälja el under marknadspris, i ett försök av regeringen att hålla nere fransmännens elnota. Det har nu lett till att EDF stämmer den franska staten, skriver World Nuclear News.

Värmeböljan drabbar den franska kärnkraften. Här syns kärnkraftverket Belleville-sur-Loire. Foto: Patrick Siccoli/TT

Värmeböljan under sommaren har också höjt vattentemperaturen i franska floder, vilket har tvingat EDF att skruva ned effekten i flera kärnkraftverk. Under augusti visar statistik från stamnätsoperatören RTE att tre kärnkraftverk vid floderna Rhône och Garonne har minskat elproduktionen. I kärnkraftverket Golfech har neddragningen tidvis varit så stor som drygt 1 000 MW.

Ringhals 2 stängdes i tre dygn

Problemet är att vattnet, när det tas in i kärnkraftverken för att kyla reaktorerna, värms ytterligare. Om vattnet släpps tillbaka till floderna bedöms det kunna skada växt- och djurliv.

De franska kärnkraftsproblemen har nu lett till att Sverige har gått om Frankrike som Europas största nettoexportör av el under den första halvan av 2022, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Även i Sverige har kärnkraftverk tidigare behövt dra ner på produktionen på grund av höga vattentemperaturer. Sommaren 2018 gick reaktor 2 på Ringhals först ned på halv effekt och stängdes sedan helt i ungefär tre dygn. Då hade havsvattnet nått över 25 grader.

”Nödvändig korrigering av debatten”

En studie från Harvard som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature Energy förra året visar att antalet produktionsbortfall i kärnkraft på grund av klimatrelaterade incidenter ökar. Under 1990-talet inträffade sådana globalt sett i genomsnitt 0,2 gånger per reaktor och år. Under 2010-talet hade antalet ökat till 1,5 incidenter per reaktor och år.

Kärnkraften blir helt enkelt allt mindre planerbar, hävdar Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH. Han leder ett forskningsprojekt om kärnkraft och vatten och skrev nyligen ett debattinlägg i Dagens Nyheter.

– Jag har blivit irriterad på att kärnkraften ofta omtalas som helt väderoberoende och fullständigt planerbar, som om den vore helt isolerad från naturfenomen. Jag är inte själv dogmatiskt för eller emot kärnkraft men tycker att det var en nödvändig korrigering av debatten, säger han till Ny Teknik.

”EDF upplever det som ett stort problem”

Per Högselius budskap är att klimatets inverkan på kärnkraften bör tas med som en faktor i beslutsprocessen om nya kärnkraftverk.

På Twitter har dock en del invänt mot hans text och påtalat att kärnkraftens totala tillgänglighet, sett över till exempel ett år, är hög. Därmed skulle tillfälliga avbrott inte vara ett stort problem.

– Min invändning mot det är att det inte förändrar situationen som den ser ut vid enskilda tillfällen, som i Frankrike nu. EDF upplever det här själva som ett stort problem, säger Per Högselius.

I Harvardstudien har det framtida energibortfallet på grund av klimathändelser från den globala kärnkraftsflottan prognostiserats till i genomsnitt 0,8­–­1,4 procent per år mellan 2046 och 2065 samt till 1,4–­2,4 procent från 2081 till 2100.

I Frankrike gav kärnkraftsmyndigheten ASN nyligen fem kärnkraftverk förlängt tillstånd fram till den 11 september att släppa ut varmt vatten. Undantaget beslutades på begäran av den franska regeringen, som vill hålla kärnkraften i gång för att spara så mycket naturgas och vatten i vattenkraftsdammarna som möjligt inför vintern, skriver ASN.

Kärnkraft och vatten

Forskningsprojektet om kärnkraft och vatten som Per Högselius leder heter Nuclear Waters och finansieras av EU. Det löper på fem år och sju forskare från KTH deltar.

Syftet är att analysera kärnkraftens historia utifrån vatten i stället för kärnfysik.

– Det handlar om att bredda perspektivet på kärnkraft. Säkerheten och funktionen i ett kärnkraftverk är väldigt beroende av hur vatten flödar, säger Per Högselius.

Han poängterar att projektet rör grundforskning inom historia.

– Vi har inget uttryckligt fokus att det ska lösa några konkreta samhällsproblem. Men vi tror att om man breddar förståelsen för kärnkraft och dess sårbarheter leder det till en bättre energidebatt och bildar bas för klokare beslut om framtiden, säger han.

Linda Nohrstedt

Mer om: Kärnkraft El

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt