Energi
Norskt vatten ska bli uppladdningsbart
De norska vattenkraftsdammarna kan fungera som uppladdningsbara batterier. Man pumpar helt enkelt tillbaka vattnet igen i magasinen på natten och producerar ny ström på dagen.
Ju mer vindkraft och solkraft det byggs i Europa, desto mer ökar trycket på Norge att bygga ut sin vattenkraft.
Det till synes motsägande resonemanget får sin förklaring när man ser hur vindkraften fungerar.
Det krävs helt enkelt en stabil energikälla som kan gå in och täcka upp för den instabila vindkraften. I branschen kallas detta reglerkraft. Och ju mer beroende av vindkraften man är, desto mer reglerkraft behövs.
Norge har hälften av Europas vattenmagasin och de fungerar redan i dag som en regulator för den danska vindkraften.
När det blåser lite i Danmark släpper Norge på mer vatten i sina kraftverk och säljer strömmen till Danmark. När det blåser mycket i Danmark kan de norska vattenkraftverken ligga lågt och lagra energin i sina vattenmagasin.
Det tyska beslutet att helt avveckla kärnkraften ökar trycket på Norge att bygga ut sin vattenkraft för att kunna möta ett ännu större behov av reglerkraft från de europeiska marknaderna.
Lösningen heter pumpkraftverk. Det vatten som gått genom kraftverkets turbiner kan pumpas tillbaka upp till den övre dammen och på så sätt gå i ett evigt kretslopp.
Det gör att de norska kraftverken kan byggas ut med fler eller större turbiner eftersom tillgången på vatten ökar när redan förbrukat vatten pumpas tillbaka till det högre liggande vattenmagasinet.
Men för att den kalkylen ska gå ihop måste kostnaden för att pumpa tillbaka vattnet vara minst 25 procent lägre än det pris man får ut när elen säljs.
En strategi är att pumpa tillbaka vattnet på natten när elpriset är lägre.
En annan strategi som diskuteras i Norge är att pumpa i flera dagar i sträck när det blåser mycket och vindkraftverken på Nordsjön går för fullt.
Men för att investeringarna i pumpkraftverken ska löna sig kräver de norska kraftproducenterna högre elpriser än i dag.
De höga priserna finns på kontinenten och förbindelserna mellan Norge och Tyskland måste därför byggas ut.
Det talas i dag om fem nya kablar på vardera 1 400 MW till Tyskland – utöver de planer som det statliga kraftbolaget Statnett planerar.
Om förbindelserna till Tyskland byggs ut i så stor omfattning kommer de norska elkonsumenterna i södra Norge att få en chockhöjning av sina elräkningar.
I dag har södra Norge extremt låga elpriser jämfört med Tyskland och med nya elkablar kommer de tyska priserna obönhörligt till Norge.
Tyskland behöver norsk el
Tyskland behöver få 200 GW koldioxidfri el från Norge för att kunna bygga ut sin elproduktion till 100 procent förnybar el till 2050. Det hävdar professor Olav Hohmeyer vid universitetet i Flensburg i en rapport till den tyska regeringen.
Från norsk sida säger man att Norge bara kan leverera en tiodel av det behover - upp till 20 GW reglerkraft.
Men för att klara så mycket ny efterfrågan krävs en kraftig utbyggnad av elkablar mellan Norge och Tyskland och en utbyggnad av de norska kraftverken med pumpkraftsteknik, säger det statliga norska forskningsinstitutet Energi 21.
Källa: Teknisk Ukeblad
