Energi
Mitt under kärnkraftskrisen: SKB ansöker om slutförvar
Claes Tegerström
Mitt under den dramatiska kärnkraftskrisen i Japan lämnade Svensk kärnbränslehantering i dag in sin ansökan om hur man vill slutförvara det svenska använda kärnbränslet till svenska myndigheter.
- Nu väntar en prövning under flera år, sa i dag Claes Tegerström, vd på Svensk kärnbränslehantering, SKB, på en presskonferens på Water Front Building i centrala Stockholm i dag.
Ansökan om att få bygga dels en inkapslingsanläggning i Oskarshamn, dels ett slutförvar djupt i urberget under havet utanför Forsmark, lämnades till både Miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten. Bägge myndigheterna ska nu pröva ansökan var för sig.
Ingen reporter fick ta del av ansökan i sin helhet. Det över 1 000-sidiga dokumentet håller på att sekretessgranskas av myndigheterna, uppgav pressansvariga på SKB.
I dagsläget finns inget slutligt förvar för det använda kärnbränsle som dagens svenska kärnkraftsverk producerar.
I stället förvaras det först i lokalt på kärnkraftverken, för att efter viss tid transporteras till det så kallade mellanlagret Clab i Oskarshamn.
- Det som händer i Japan i dagarna visar att det inte är så bra att förvara bränsle under vatten i bassänger som vi gör i Clab i dag. Det behöver komma ner i den lugnare miljön i berggrunden, underströk Claes Tegerström.
SKB vill nu ha tillstånd att placera kärnbränsle som använts i Sverige ingjutet i en kapsel av gjutjärn, med ett hölje av koppar. Hela kapseln ska placeras 500 meter ned i berggrunden i så kallad bentonitlera.
Forskare vid KTH och även regeringens rådgivande organ Statens kärnavfallsråd har de senaste året ifrågasatt lagringsmetoden som kallas, KBS-3, på grund av risken för att kopparskalet kan korrodera i kontakt med grundvatten.
Claes Tegerström sa i dag att SKB komemr att fortsätta att studera problemet med eventuell kopparkorrosion. Bland annat i samarbete med forskare vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala.
Vad gör ni om metoden inte fungerar?
- Vi har ett mycket bra underlag. Jag har svårt att se att den inte skulle göra det, men i så fall får vi undersöka samspelet mellan kopparkapseln och kvaliteten på bentonitleran, säger Claes Tegerström.
Han gick i sin presentation inte närmare in på hur bolagets analys över risken att radioaktiva ämnen från bränslet kan slippa ut i atmosfären och grundvattnet. Men han fick frågan om vilka de svagaste punkterna i ansökan var.
- Det är två fenomen som jag vill nämna. Det ena gäller jordskalv som kan förekomma under en kommande istid, då vi ser en ökad risk. Det andra gäller också att grundvattnets sammansättning kan ändras under en istid, vilket kan påverka förutsättningar för slutförvaret.
Miljöminister Andreas Carlgren betonar i ett pressmeddelande i dag att det är företaget som har ansvar för att ansökan är komplett.
- Myndigheten och domstolen står nu inför en omfattande och noggrann granskning och prövning av det förslag som industrin genom SKB lämnat. Ansvarsfördelningen är tydlig. Industrin har det fulla finansiella ansvaret och ska föreslå plats och metod för slutförvar. Myndigheten och domstolen granskar om den metod och den plats som föreslagits är säker, säger han.
I slutänden är det Sveriges regering som ska lämna tillstånd för uppförandet av slutförvaret.När beslutet är taget tar det minst tio år att bygga försvaret. Det ska därefter finnas i drift i cirka 70 år.
Flera utomstående aktörer kommer också att granska ansökan. OECD:s kärnenergibyrå (Nuclear Energy Agency), Kärnavfallsrådet och SSM:s systermyndigheter i Norden hör till dessa.
Miljöministern utlovar också att ansökan ska skickas på bred remiss till bland annat miljöorganisationer.
KD-politikern Anders Wijkman, ledamot i SKBs styrelse, lade på onsdagen ned sin röst vid beslutet att lämna in ansökan till myndigheten. Han anser att det behövs mer kunskap om bentonitleran som ska omge kapslarna.
I reaktor4 i japanska kärnkraftverket Fukushima har bränder och explosioner uppstått i en bassäng med uttjänt kärnbränsle — och de radioaktiva utsläppen därifrån betecknas på onsdagen av flera medier som ”okontrollerade”.