KTH-forskare: Domstolen har varit modig

2018-01-23 17:44  
Christofer Leygraf, professor emeritus i korrosionslära. Foto: KTH

Korrosionsforskaren Christofer Leygraf vid KTH är överraskad över miljödomstolens nej till slutförvaret. ”Domstolen har varit modig och tagit våra argument till sig”, säger han.

Christofer Leygraf är professor emeritus i korrosionslära på KTH och har gjort sig känd som en av kritikerna till den föreslagna slutförvarsmetoden KBS-3. Han var en av flera forskare som deltog i mark- och miljödomstolens förhandling om slutförvaret.

Svensk Kärnbränslehantering, SKB, har föreslagit KBS-3-metoden som ett sätt att förvara använt kärnbränsle 470 meter under markytan under hundratusentals år. Metoden bygger på att bränslet läggs i kopparkapslar som omges av bentonitlera och placeras i berggrunden.

Christofer Leygraf och flera av hans kolleger har under domstolsförhandlingen framfört att det finns stor okunskap kring hur kopparkapslarna skulle påverkas av korrosion i berggrunden.

Läs mer: Miljödomstolen säger nej till slutförvaret

Domstolen lade stor vikt vid forskarnas beskrivning. När rättens slutsatser presenterades under tisdagen var kopparkapslarna orsaken till att kraven i miljöbalken inte ansågs uppfyllda.

Likt forskarna anser domstolen att det finns för stor osäkerhet kring allmän korrosion på grund av reaktion i syrgasfritt vatten, gropkorrosion och spänningskorrosion på grund av reaktion med sulfid, väteförsprödning, samt den joniserande strålningens inverkan på korrosionsformerna och väteförsprödning.

– Det är precis de punkterna som vi också har formulerat, så visst har domstolen tagit intryck. Det går inte att ta miste på, säger Christofer Leygraf till Ny Teknik.

Han är glad men också överraskad över domstolens besked.

– En sak är att man har rätt, en annan sak är att man ska få rätt. Det är två helt skilda saker, säger han.

Läs mer: SKB: ”Vi är övertygade om att metoden är säker”

Han tycker att mark- och miljödomstolen har varit modig.

– De måste ha upplevt ett otroligt tryck, både från SKB och SSM (Strålsäkerhetsmyndigheten), säger han.

Nu blir det regeringens sak att avgöra om slutförvaret ska få tillstånd eller om SKB måste presentera mer underlag. Christofer Leygrafs rekommendation är att regeringen ska satsa på fler försök med KBS-3-metoden och samtidigt låta utreda alternativa metoder.

– Man borde göra ett riktigt försök, med alla omständigheter på plats. Det har man aldrig gjort. Man har bara gjort delförsök och undersökt delproblem, säger han.

Med ett riktigt försök menar han att högaktivt avfall, som avger strålning, ska placeras i kopparkapslar som innesluts i lera och placeras i berggrunden. Sedan plockas några kapslar upp efter tre, tio och 30 år, för att undersöka om de har tecken på korrosion eller väteförsprödning.

– Ser man inget efter 30 år kan man säga med större tillförsikt att det är nog inga problem. Men sannolikt ser man saker tidigare, säger han.

Läs mer: Miljörörelsen: ”En seger för vetenskapen”

Men han rekommenderar samtidigt att regeringen också ska låta undersöka andra alternativ till KBS-3. Det handlar om att titta närmare på metoden med djupa borrhål, där avfallet förvaras på tre till fem kilometers djup, samt att utreda möjligheten att använda kärnbränslet på nytt i generation fyra-reaktorer.

– Alla de här tre linjerna, KBS-3, djupförvar eller generation fyra, är behäftade med frågor allihop. Men ger man det hela 30 år har vi kommit mycket längre på alla tre områdena. Då vet vi bättre, säger Christofer Leygraf.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt

COMSOL