Striden om slutförvaret: ”Kapslar börjar kollapsa efter 100 år”

2017-09-08 15:45  

KTH-forskarna har länge varit kritiska mot metoden för att slutförvara använt kärnbränsle. På fredagen nådde forskarstriden rättssalen.

Under fjärde dagen av den stora miljöprövningen om slutförvaret kom känslorna fram i rättssalen. Efter att korrosionsforskaren Peter Szakálos genomfört sin presentation kom en spontan applåd från flera av de miljöorganisationer som finns på plats som parter och åhörare.

Peter Szakálos och tre kolleger från KTH har i många år varit kritiska till den slutförvarsmetod som Svensk kärnbränslehantering, SKB, har valt, KBS3. När metodvalet nu prövas av Mark- och miljödomstolen hade forskargruppen anmält 30 minuter för att framföra sina synpunkter.

– Ett stort antal kopparkapslar kommer att haverera de första 300 åren, och en majoritet av kapslarna havererar under de första 1 000 åren, sammanfattade Peter Szakálos.

Läs mer: ”Kopparkapslarna blir den viktigaste frågan”

De tre övriga forskarna är Anders Rosengren, professor i teoretisk fysik, Christofer Leygraf, senior forskare i yt- och korrosionsvetenskap samt Seshadri Seetharaman, professor i metallurgi.

Torbjörn Åkermark, som är disputerad vid KTH i korrosionslära, höll en egen presentation med kritik mot SKB:s koncept.

KBS3-metoden har flera svagheter, menar forskargruppen:

– Bentonitleran som ska omge kapslarna och utgör en av de tre barriärerna kommer inte att vara sprickfri. Det gör att vatten och salter når in till kopparkapseln.

– Koppar reagerar på vattenmolekyler även i syrgasfri miljö, vilket orsakar korrosion. Enligt SKB sker detta i endast mycket liten omfattning, medan KTH-forskarna hävdar motsatsen.

– Förekomsten av svavelsalter och väte skyndar på nedbrytningen av kopparmetallen genom processerna väteförsprödning och spänningskorrosion.

– Kopparkapslarna har en yttemperatur på mellan 50 och 100 grader som är restvärme från det radioaktiva avfallet i kapslarna, vilket tillsammans med vatten som sipprar in i berget ger en "sauna-effekt" som bidrar till att påskynda korrosion.

Forskargruppen menar att SKB redan från början, alltså på 1970-talet, bestämde sig för KBS-metoden och sedan inte har tagit till sig ny forskning. De lyfter också fram internationell forskning från senare år, som de menar stöder deras resultat om kopparkorrosion.

– SKB baserar sig på kunskapsläget för 40 år sedan, sa Peter Szakálos.

Läs mer: Avgörande test om kopparkorrosion

SKB vill avvakta med att kommentera forskarnas presentation i rätten. På måndag ska företaget ge replik på motparternas synpunkter.

”SKB har tagit del av alla presentationer i rätten. De huvudsakliga synpunkter som förts fram är kända sedan tidigare och kommer att bemötas i den replik som SKB lämnar på måndag, i enlighet med domstolens förhandlingsordning” skriver SKB i ett mejl till Ny Teknik.

Ny Teknik har flera gånger under åren rapporterat om den forskarstrid som råder om kopparkorrosion mellan KTH-forskarna och forskare som SKB stöder sig mot från Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet.

Läs mer: Fullt forskarkrig om slutförvaret – igen

I rättssalen på fredagen märktes tydligt att den striden är en pågående konflikt, med anklagelser om förvanskning och falska påståenden, från båda håll.

 

Flera steg till beslut

- SKB lämnade 2011 in ansökningar om en slutförvarsanläggning i Forsmark för 12 000 ton använt kärnbränsle och ett mellanlager för 11 000 ton samt en inkapslingsanläggning i Oskarshamn.

- Förhandlingen i Mark- och miljödomstolen hålls på Quality Hotel Nacka med start 5 september.

- Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, gör en parallell granskning, där SKB:s ansökningar granskas utifrån kärntekniklagen.

- I slutet av 2017 väntas både domstolen och SSM vara klara med sina yttranden till regeringen.

- Regeringen ska hämta in synpunkter från de två berörda kommunerna. Östhammars kommun ska hålla en rådgivande folkomröstning den 4 mars 2018.

- 2019 väntas regeringen ta beslut. Blir det ja tar en process för villkorsfrågor vid. Enligt SKB:s planer kan bygget av slutförvaret och inkapslingsanläggningen starta i början av 2020-talet, och ta tio år att bygga.

Anna Orring

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt