Klimatnyttan med biokolen granskas

2017-03-21 06:00  
Så fungerar biokolsframställningen. Grafik: Jonas Askergren, fakta: Linda Nohrstedt, foto: Jörgen Appelgren

GRAFIK. Klimatnyttan av biokolsframställning ska utvärderas av KTH-forskare. Den nya pilotanläggningen i Stockholm kommer att omfattas av studien.

Vid biokolsanläggningen i Högdalen i södra Stockholm omvandlas trädgårdsavfall till biokol. Sedan ska biokolet grävas ner i växtbäddar för träd och tjäna som jordförbättring.

Tanken är att processen ska ge en positiv effekt för klimatet. Genom att biokolet grävs ner binds en del av den koldioxid som växterna redan har tagit upp i marken under lång tid.

Forskare vid KTH ska just dra i gång ett projekt för att utvärdera klimatnyttan av biokolsframställning. Anläggningen i Högdalen kommer att ingå i studien.

– Vi ska ta hänsyn både till uppkopplingen mot energisystemet och koldioxidinbindningen i biokolet. Syftet är att sätta siffror på hur bra biokolsframställning kan tänkas vara för klimatet och fånga upp eventuella miljörisker, säger Cecilia Sundberg, docent i hållbar utveckling och miljövetenskap, som ska leda studien.

Finns det några miljörisker med den nya anläggningen i Högdalen?

– Nej, det kan man inte säga, inte från en sådan professionell anläggning. Det är när biokol framställs på hobbynivå som det finns större risker att det kommer ut miljö- och hälsofarliga gaser och partiklar, säger hon.

I Sverige har det forskats ganska lite på biokolets effekt som jordförbättrare. Desto mer har gjorts utomlands.

– Vi vet att vi inte kan förvänta oss jätteeffekter av att använda biokol på våra goda jordbruksmarker och lerjordar i Sverige. Men vi tror att Stockholms stads trädplantering är mycket mer intressant, säger Cecilia Sundberg.

Cecilia Sundberg

Läs mer: Modern kolmila betalar av på klimatskulden

Det är framför allt Stockholms stads trädspecialist Björn Embréns försök med biokol som visar goda resultat för trädodling i stadsmiljö. Cecilia Sundberg tror att orsaken till att biokol gör mer nytta för stadsträd än på jordbruksmark kan vara att svenska åkrar redan är bördiga.

– Att vara träd i stadsmiljö med asfalt runt omkring är inget vidare, medan det redan växer jättebra på svensk jordbruksmark som sköts väl, säger hon.

I Kenya, däremot, har biokol på odlingsmarker gett mycket goda resultat.

– Där är jordarna så dåliga. Biokolet kan höja pH-värdet och hålla kvar vatten och kväve så att växterna hinner ta upp det, berättar Cecilia Sundberg.

Vid biokolsframställningen släpps en del koldioxid ut i luften. Mattias Gustafsson, Stockholm Vatten och Avfalls projektledare, uppskattar att ungefär hälften av det kol som växterna har lagrat släpps ut i form av koldioxid, medan den andra hälften blir kvar i biokolet.

Men det är en siffra som Cecilia Sundberg inte kan bekräfta.

– Det är precis sådant vi ska utvärdera i projektet, hur mycket av koldioxiden som blir kvar i biokolet från olika typer av växter, säger hon.

Ett alternativ till att framställa biokol är att kompostera trädgårdsavfallet för att få matjord. En kompost ger inte lika stora utsläpp av koldioxid som biokolsframställningen inledningsvis, vid själva produktionstillfället. Men i ett längre perspektiv, år och decennier, stannar koldioxiden kvar längre i nedgrävt biokol.

– När du gör biokol släpper du ut koldioxid samma dag, men när du komposterar tar det några månader. Finessen är att biokolet är stabilare i de långa processerna, som tar åratal efteråt. Totalt sett över en hundraårsperiod stannar kolet kvar längre i biokolet, säger Cecilia Sundberg.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt

COMSOL