Energi

Modern kolmila betalar av på klimatskulden

Flis från kvistar och grenar matas in i den stora tratten intill reaktorn. Foto: Jörgen Appelgren
Den nya pilotanläggningen i Högdalen ska producera biokol för Stockholms träd och invånarnas trädgårdar. Foto: Jörgen Appelgren
Via värmeväxlare används överskottsvärme från biokolsproduktionen i fjärrvärmenätet. Foto: Jörgen Appelgren
Den nya pilotanläggningen har producerat sitt första biokol i Högdalen. Resultatet liknar matjord. I bakgrunden det trädgårdsavfall som har använts för att tillverka biokolet. Foto: Mattias Gustafsson

Med en kolmila i modern tappning får trädgårdsavfallet en ny roll. Kvistar och grenar omvandlas till biokol som ska få träd att växa bättre. Samtidigt innebär tekniken att koldioxid binds i marken i hundratals år.

Linda Nohrstedt
Linda Nohrstedt
Publicerad

Intill högar av kvistar och ris på Högdalens återvinningscentral i Stockholm står den nya biokolsanläggningen. Via en stor tratt ska finfördelat flis från grenar och kvistar matas in i en syrefattig reaktor där det förkolnar i en så kallad pyrolysprocess.

Här ska 1 300 ton trädgårdsavfall varje år omvandlas till 300 ton biokol. Sedan ska biokolet grävas ner i växtbäddar för stadens träd, för att få dem att växa bättre. Även privatpersoner i Stockholm kommer att kunna använda biokol i sina trädgårdar.

Prova Ny Teknik – 149 kr
för tre månader


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →

Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.


Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här

kol energi koldioxid

MEST LÄST