Energi

Klart för elmotorvägen Nordbalt

Så här såg det ut när ABB lade sjökabeln Estlink mellan Finland och Estland och så kommer det att se ut när sjökabeln Nordbalt mellan Sverige och Litauen ska läggas de närmaste åren. Foto: Gösta Bergström
Sjökablar är gigantiska infrastrukturprojekt. Nordbalt hör till de största. Bilden är från arbetet med sjökabeln mellan Sverige och Polen - Swe Pol Link. Den är nu klar och "marknadskopplad" till elbörsen Norpool från den 15 december 2010. Foto: ABB

Det blev ABB som tog hem jätteaffären med en sjökabel mellan Sverige och Baltikum. När allt är klart om fem år kommer svensk el att exporteras på den nya ”elmotorvägen” Nordbalt.

Publicerad

Kontraktet mellan köpare och säljare skrevs under i Vilnius i Litauen i fredags och i dag befäster man affären Nordbalt med en lunch på Grand Hotel i Stockholm.

Vid bordet finns högsta ledningen i svenska ABB samt topparna i Svenska Kraftnät, det statliga litautiska energibolaget Lietuvos Energija och det statliga litauiska stamnätbolaget Litgrid.

- Nordbalt den största ordern som ABB fått under de senaste 20 åren från hemmamarknaden, säger ABB:s Sverigechef Sten Jacobsson i ett uttalande.

Hela affären med sjökabel och omriktarstationer på båda sidor Östersjön är värd 5,6 miljarder kronor. Till det kommer förstärkningar i de svenska och litautiska näten på land.

ABB:s del i affären är 3,8 miljarder kronor, varav 2,4 miljarder är kabel och 1,4 miljarder ställverk.

Kabeln ska gå mellan Klaipeda i Litauen och den lilla orten Sandvik öster om Karlskrona för vidare dragning på land fyra mil till Nybro i Småland.

Hela Nordbaltförbindelsen ska vara klar i slutet av 2015 eller början av 2016.

Kontraktet är ännu en triumf för ABB:s sjökabelteknik HVDC Light. Den nya likströmsförbindelsen över Östersjön får en kapacitet på 700 MW.

Det blir två sjökablar med 300 KV spänning, var och en 40 mil lång.

Nordbalt-förbindelsen är en av de stora infrastrukturprojekt som delfinansieras av EU och som ska koppla samman alla EU-länder och skapa ”fri rörlighet” på elmarknaden.

EU-kommissionen är angelägen om att koppla upp Baltikum mot Norden och norra Europa och trycka på så att elmarknaden i de baltiska länderna kan avregleras.

Sedan det stora kärnkraftverket Ignalina i Litauen stängdes för ett par år sedan är inte Baltikum självförsörjande på el.

Mot Finland finns två ”elmotorvägar” – Estlink I och Estlink II.

Eastlink, ett projekt som också ABB var leveratör till, var den första länken som byggdes för att koppla ihop de nordiska och baltiska energimarknaderna. Eeastlink slutfördes 2006.

Men de räcker inte. Därför är EU med och bidrar till cirka hälften av själva kabelkostnaden för Nordbalt-länken.

Läs mer om Nordbaltprojektet på Svenska Kraftnäts hemsida.