Energi
Japans okända energisparknep
Ny Tekniks Eddie Pröckl besöker Japan efter Fukushima-katastrofen. Foto: Scanpix, Jörgen Appelgren
Kärnkraften i Japan har varit avstängd i över tre veckor när detta skrivs. Normalt sett, före Fukushimakatastrofen, svarade landets 50 kärnkraftverk för 30 procent av elproduktionen. Nu står de stilla, och ingen vet riktigt när de kommer att startas igen. Eller ens hur många det blir.
Under tiden hankar sig landet fram. Trots de stängda kärnreaktorerna märks inga strömavbrott och ingen elransonering.
Förklaringen är två: Dels import av extra olja, gas och kol för att elda i konventionella kraftverk, till en kostnad av mer än 600 miljarder kronor bara i år, enligt regeringens uträkningar. Dels besparingar på alla nivåer, som lett till att landet förbrukar 15–20 procent mindre energi nu än före Fukushima.
Som besökare märker man det lilla: gatubelysningen i Nagoya är mer dämpad, antalet cyklister har ökat dramatiskt, luftkonditioneringen på hotellet är avstängd när man kommer in på rummet.
De stora besparingarna görs av industrin. Omedelbart efter katastrofen fördelade de energikrävande biltillverkarna veckans två lediga dagar. Någon behöll helgen, Toyota stängde fabrikerna på två veckodagar i stället, Nissan på två andra, och så vidare, för att jämna ut energibehovet.
Ett annat exempel är industrijätten Komatsu, som säger att man minskat sin energikostnad med 40 procent de tre senaste åren. Till 2014 ska man ta ytterligare 10 procent, har man lovat. Bland annat har man bytt ut pneumatiska verktyg mot batteridrivna, systematiskt bytt till led-lampor, installerat solpaneler på sina byggnader, använt underjordiska vattenflöden till kylning. Fram till 2020 vill man satsa motsvarande 2,5 miljarder kronor på att bygga om sina gamla fabriker och göra dem energieffektivare.
Vad händer nu? Samtidigt som industrin jobbar med besparingar och, tillsammans med japanska forskare, utvecklar bland annat effektivare solceller (Panasonic, 24,7 procents verkningsgrad), halvledare och vindkraftverk, vill man gärna ha tillbaka kärnkraften. Det vill regeringen också. Premiärminister Shinzo Abe försöker med ekonomiska stimulanser få fart på landet, och energikris stämmer illa med hans planer.
I vägen står det statliga NRA, Nuclear Regulation Authority. Varje reaktor som startas i landet måste först förklaras säker av NRA, och det är högst osäkert om de äldsta reaktorerna, eller de som står i, eller nära aktiva jordbävningsområden kan godkännas. Dessutom har städer och byar vetorätt mot närbelägna reaktorer.
Sammantaget kommer nog Japan inte att få tillbaka sina 50 reaktorer. Men ungefär hälften behövs för att landet ska fortsätta sin återhämtning.
