Energi

Höga bisfenolvärden i varmvatten

Erik Gravenfors

De analyser som Kemikalieinspektionen har låtit göra av dricksvatten har visat relativt låga värden av bisfenol A. Men varmvattnet har betydligt högre halter av det hormonstörande ämnet.

Publicerad Senast uppdaterad

Regeringen har gett Kemikalieinspektionen, Boverket och Livsmedelsverket i uppdrag att undersöka om det hormonstörande ämnet bisfenol A kan läcka ut från dricksvattenrör som har fodrats invändigt med epoxiplast i den så kallade reliningmetoden.

De analyser som Kemikalieinspektionen har låtit göra visar på låga halter av bisfenol A i dricksvatten från relinade rör, vilket VVS-Forum nyligen avslöjade och även Ny Teknik har rapporterat om.

Nu har Kemikalieinspektionen offentliggjort resultaten från undersökningen på sin hemsida. Där framgår att varmvattnet innehåller höga halter av bisfenol A.

De uppmätta värdena ligger mellan 0,02 och 60 mikrogram bisfenol A per liter vatten. 60 mikrogram har bara uppmätts i ett fall, men halter på 25 och 20 mikrogram har också hittats.

-Det är oroande att det finns höga halter där, säger Erik Gravenfors på Kemikalieinspektionen.

I 16 av 22 lägenheter hittades bisfenol A i varmvattnet. Liksom för kallvattnet är det tvåkomponentsepoxin som uppvisar de högsta värdena.

Orsaken till att just varmvattnet visar höga halter tros vara att det ligger stilla länge i den varmvattenslinga som används i flerfamiljsfastigheter. Där har varmvattnet längre tid på sig att ta emot läckande bisfenol A från relinade rör än kallvatten.

Varmvatten ska inte användas som dricksvatten eller för matlagning, så frågan är hur stor risk de uppmätta halterna innebär för hälsan. Den frågan ska Kemikalieinspektionen, Boverket och Livsmedelsverket nu försöka svara på.

Tror du att allmänheten känner till att man inte ska använda varmvatten till matlagning?

-Jag hoppas det. Det är sådant som Boverket tidigare har informerat om, säger Erik Gravenfors.

Bisfenol A är en östrogenliknande kemikalie som misstänks kunna skada fortplantningsförmågan. EU:s livsmedelsmyndighet Efsa har lagt fast ett tolerabelt dagligt intag på 50 mikrogram per kilo kroppsvikt och dag, men flera djurstudier visar att det finns hälsorisker på betydligt lägre nivåer. Man har bland annat sett en påverkan på hjärnans utveckling och en ökad känslighet för bröstcancer och fetma.