Energi

Här är Sveriges nya exportvara

grön energi Vattenfalls vindkraftpark Lillgrund är nu Europas största havsbaserade vindpark. Snart får den sällskap av fler havsbaserade snurror. Foto: Lars Anders Karlberg
grön energi Vattenfalls vindkraftpark Lillgrund är nu Europas största havsbaserade vindpark. Snart får den sällskap av fler havsbaserade snurror. Foto: Lars Anders Karlberg
Tomas Kåberger Foto: Camilla Svensk
Tomas Kåberger Foto: Camilla Svensk
De fyra största offshore-projekten. Grafik: Jonas Askergren/Ny Teknik
De fyra största offshore-projekten. Grafik: Jonas Askergren/Ny Teknik

Sveriges nya exportvara kan bli ren miljö. Överskottet från våra förnybara energikällor kan säljas som "gröna avlatsbrev" till länder som har svårt att uppfylla EUs klimatmål.

Publicerad

- Om Sverige producerar mer grön el än vad vi behöver för att uppfylla EU-kravet så kan vi sälja vår överprestation till något annat land, säger Energimyndighetens generaldirektör Tomas Kåberger.

Redan nästa år kan handeln med de "gröna avlatsbreven" bli verklighet. Då är det halvtid i arbetet med att bygga ut andelen förnybar energi inom den europeiska unionen och medlemsländerna har rapporterat hur de ligger till.

- Man kan mycket väl tänka sig att vi i Sverige bygger några extra terawattimmar vindkraftsproduktion och sedan låter exempelvis Luxemburg, som inte självt har någon större produktion av förnybar energi, betala för att räkna in den gröna elen i sin EU-kvot.

Systemet kallas "flexibla mekanismer" och används redan internationellt inom ramen för Kyotoprotokollet.

Nu ska EU-länderna använda en liknande modell för att hjälpa varand-ra att uppfylla EUs mål när det gäller att höja andelen förnyelsebar energi till 2020.

En stat som producerar mer förnybar energi än vad EU kräver kan låta en annan stat tillgodoräkna sig produktionen - mot betalning.

Vilket pris det handlar om är det ingen som vill prata om i dag, men sannolikt handlar det om 30-40 öre per kilowattimme.

Det här kan innebära att flera stora svenska vindkraftsparker till havs, som i dag inte lönar sig att bygga, plötsligt blir lönsamma.

Just nu arbetar den svenska energimyndigheten på att ta fram ett regelverk för hur handeln med flexibla mekanismer ska ske.

För att de som bygger vindkraftsverken ska få betalt för sina investeringar tänker sig Tomas Kåberger att svenska staten agerar mellanhand.

- Vi kan fråga vem som vill bygga extra kapacitet, köpa den och sedan sälja miljövärdet vidare till ett annat land, säger Tomas Kåberger.

Systemet med flexibla mekanismer finns med som en viktig punkt idokumentet "Stockholm Declaration".

Det är en gemensam överenskommelse mellan tretton europeiska länder om hur man på bästa sätt ska ta tillvara fördelarna med den enorma utbyggnaden av vindkraft till havs som planeras i alla de europeiska kustländerna.

Dokumentet publicerades i onsdags förra veckan i samband med avslutningen av den internationella vindkraftskonferensen i Stockholm.