Energi

Forskarnas nya fönsterfilm ska hålla värmen ute

Forskarnas film ska reducera elräkningen med tio procent. Foto: MIT

Luftkonditioneringen använder sex procent av USA:s el – vilket kostar omkring 264 miljarder kronor. Nu har forskare vid MIT utvecklat en transparent fönsterfilm som sägs reducera elräkningen med tio procent.

Publicerad

I Sverige strävar fönstertillverkare att göra så täta och välisolerade fönster som möjligt för att hålla kylan ute – i stora delar av Nordamerika är man mer intresserade av att hålla värmen ute. 75 procent av hushållen i USA är luftkonditionerade, och sex procent av landets elproduktion går åt till att kyla inomhusluft. En bieffekt är ett koldioxidutsläpp på 117 miljoner ton varje år.

Enligt Cambridge-forskare ligger den årliga kostnaden för nedkylningen på omkring 264 miljarder kronor. I kriget mot sommarvärmen sänker många kontor och bostadshus sina kylanläggningar i botten, i och med det skjuter elräkningen i höjden. Efter en del undersökningar om att minska byggnadernas energiförbrukning fann ett forskarteam att en betydande del av byggnadens värme kommer in genom fönstren.

– De smarta fönster som idag finns på marknaden är inte särskilt effektiva på att avvisa solens värme. Det visar sig att för varje kvadratmeter släpps 500 watt energi igenom ett fönster i form av solljus, säger Nicholas Fang, professor vid MIT på hemsidan.

Reflekterar upp till 70 procent av solens inkommande värme

Hans forskargrupp har tagit fram en transparent film som är avsedd att appliceras på fönster. Den har förmåga att reflektera upp till 70 procent av solens inkommande värme, och kan enligt MIT utgöra en lösning på problematiken. Materialet låter fönstret släppa in dagsljuset men inte värmen. Materialet håller sig transparent upp till 30 grader, över den temperaturen verkar ett autonomt system för att avvisa värmen. Filmen liknar en transparent plastfolie och dess värmeavvisande egenskaper kommer från små mikropartiklar inbäddade i den. Dessa mikropartiklar är gjorda av en typ av material som krymper vid en temperatur på 30 grader eller högre. I sina mer kompakta konfigurationer ger mikropartiklarna den normalt genomskinliga filmen ett mer frostat utseende.

Forskarna skapade en lösning av de värmeskyddande mikropartiklarna, som de applicerade mellan två glasskivor på 30x30 centimeter. MIT använde ljus från en solsimulator för att efterlikna inkommande dagsljus och fann att filmen blev frostig som svar på värmen. När de mätte den solstrålningen som genom till fönstrets andra sida så fann forskarna att filmen kunde avvisa en större del av värmen som producerades av lampan. Deras forskning uppskattar att om varje fönster var täckt med den här filmen så skulle en byggnads energikostnad minska med tio procent.