En intressant kompromiss mellan effektivitet och praktikalitet. Toyotas laddhybridversion av Prius är miljökantad och tar sig långt på el – men den passar långt i från alla.
Det är över 20 år sedan som Toyota lanserade den första Priusen. En bil som verkligen inledde den elektrifiering som vi nu ser att samtliga tillverkare har anammat på olika sätt.
Prius lanserades sedermera som en laddhybrid 2012 och i fjol kom ersättaren. Och sett till den första generationen har den nya bilen fått en rejäl upputsning. Inte minst att man nu fått en el-räckvidd värd namnet.
När man kliver in i bilen möts man av en rak och ganska spartansk inredning. Ingen futuristisk wow-effekt eller gigantiska skärmar här inte. Men det är heller inte vad man riktat in sig på. För de som inte är vana kan det tyckas opraktiskt att Toyota har centrerat all instrumentering – men en head up display håller det viktiga inom synfält (dock försvinner denna om man väljer Solar roof).
Mellan instrumenteringen och växelväljaren återfinns multimediaskärmen där man matar in adresser och kan övervaka energiflöden. Och det ska nog sägas att multimediasystemet känns både daterat och ogästvänligt. Skärmen är seg, systemet förefaller ganska lågupplöst, och att försöka få ställa in navigationen är tålamodsprövande. Inte minst eftersom man måste veta rätt postnummer/stad innan man ens kommer till steget att skriva adress. Att hålla på och peta på skärmen eller pekskärmsknapparna under färd är inte heller något man bör göra – det stjäl enormt med fokus.
En annan sak som hamnar på minuskontot är utrymmen. En hel del praktikalitet har offrats på effektivitetsaltaret. Bilen är strikt fyrsitsig och tro inte att du får in någon flyttkartong i bagaget. Nej, elektronik och batterier äter utrymme och jämfört med vad exempelvis Volkswagens Golf GTE erbjuder – är det enorma skillnader som kommer att märkas i vardagen för de som vill transportera mer än ett par matkassar. Och det här diskvalificeras nog modellen för de flesta familjer.
Modellen får dig att mogna
När man väl rullar iväg är det så tyst och angenämt som man kan förvänta sig. Vid eldrift är bilen... pigg. Absolut inte sportig, men det är ju inte anledningen till att man köper Toyotas laddhybrid. Körglädjen ligger i stället i vetskapen att den förnumstige kan spara många kronor i drivmedel. Den utlovade räckvidden är 50 km på el, vilket kanske inte stämmer fullt ut i verkligheten, men för den försiktige är det fullt möjligt att ta sig 35-40 km.
Och just detta sätter sin prägel vid testet. Man skulle kunna säg att man mognar en 20 år bakom ratten. Istället för att satsa på gulljuskörning eller att köra om så fort tillfälle ges – väljer Priusföraren bromskraftsåtervinning och ”ägg under foten”.
Den här nyfunna mentaliteten blir väldigt tydlig vid trafikljus. Vid ett stoppljus glider en prestandaorienterad bil av tysk modell upp. När rött går över till grönt sticker den iväg som en pil ackompanjerad av lite däcktjut och motorvrål. Känner jag mig då förödmjukad? Icke – nej, istället kommer jag på mig med att skrocka och tänka på bränslekostnaden den brådmogna styrkedemonstrationen innebär.
Men det finns smolk i bägaren. Likt många elektrifierade bilar har Prius PHEV en kluven personalitet. Å ena sidan karaktären av en modern stadsbil, för att sedan visa baksidan av myntet så fort batteriet är slut – då man hänvisas till bensinmotorn. Och då går förbrukningen upp. Förvisso är Toyota inte ensamma om att ha det här problemet, utan mer eller mindre samtliga laddhybrider har en rätt tilltagen förbrukning när förbränningsmotorn kliver in. Dock ska det sägas att Priusen tillhör de bästa i klassen även med motorn igång. Vid motorvägskörning gör sig även bensinmotorns modesta effekt påmind, det kan vara frustrerande trögt att köra om.
Man kan även irriteras över Priusen envisas påståenden att man kan köra längre på el än vad man i verkligheten kommer – något som är raka motsatsen mot fossildrivna bilar som uppmanar till tankning trots att man har många goda mil kvar.
En annan sak som man även märker är att komfort kostar energi – och hur mycket är man beredd att offra? Att kyla eller värma kupén blir helt plötsligt ett mycket mer påtagligt beslut.
Men ska man skriva av modellen på grund av detta? Består ens transportbehov enbart av korta sträckor till och från jobb, affär och hobby – eller rullar man ofta mer än fyra-fem mil i stöten i hast? Är körprofilen mer lik det senare, blir ekvationen svårare att få ihop och en stor del av effektivitetsvinsten med att ha en laddhybrid borta.
För de som dock väljer en Prius PHEV får man belöning i flera steg. Det är oundvikligt att man kommer att börja vilja köra på el, vilket i sin tur innebär att man tar det lugnare ute i trafiken. Resultatet av detta är dels en mer avslappnad körning – och dels sänkta drivmedelskostnader.
När man ändå är inne på pengar. Instegspriset för Toyotas laddhybrid ligger på 377 900 kr och med det nya systemet får man en miljöbonus på 36 667 kr. Men trots det är steget upp från en vanlig Prius rätt stort. Därför bör de som funderar på Prius PHEV fundera noga. Men har man laddmöjlighet hemma, oftast kör korta sträckor samt inte har ett stort vardagsbehov av att lasta – då kan det Toyota erbjuda ett moget alternativ.
Fakta Toyota Prius Plug-in
Drivlina: 1,8 liters bensinmotor + två elmotorer
Systemeffekt: 125 hästkrafter
Maximalt vridmoment: 142 Nm
Förbrukning: 0,12 liter/mil blandad körning
Koldioxidutsläpp: 28 g/km
Pris: från 377 900 kr
Förmånsvärde: från 2 058 kr/mån
Bonus/Malus: Bonus på 36 667 kr
