Långsam industri sinkar bredband i bilen

En pc med grafikkort och snabb hårddisk. Mer än så behövs inte för att visa en datortomografi i tre dimensioner på den tryckkänsliga skärmen.

Publicerad
Trådlöst bredband är verklighet inom några år. Då kan du få samma tjänster i bilen som på kontoret eller i hemmet. Men utvecklingen hindras av att bil- och IT-industrin här lever i skilda världar. Och mellan dem utspelas något av en maktkamp. Informationstekniken utvecklas språngvis; det som är nytt i dag känns förlegat om ett halvår. Bilar skall däremot rulla i tio-tjugo år. Dessutom plågas industrin av långa ledtider. Vägen från ritbord till löpande band är i regel minst tre år. När den första bilen i en helt ny modellserie rullar av det löpande bandet riskerar delar av elektroniken att redan vara förlegad. Dessutom är kostnaderna för nya konstruktioner ofta så stora att bilindustrin först introducerar tekniska nyheter på dyra modeller (där marginalerna är större). Först flera år senareblir de vanliga även i standardbilarna. Låsningsfria bromsar, antisladdsystem och satellitnavigering är några exempel. Men inom IT håller inte den strategin. Internet används lika mycket av fattig som av rik. Och en mobiltelefon är lika självklar för ägaren av en billig Skoda som för föraren av en dyr Mercedes. Men den som beställer en Mercedes S-klass för en miljon kronor med inbyggd mobiltelefon, upptäcker ett år senare att föraren i den billiga Skodan pratar i en bra mycket modernare och häftigare nalle. Samma sak med navigationssystemen, där nyheterna avlöser varandra. Och CD-skivorna är på väg att ersättas av DVD, som i sin tur ersätts av mobilt bredband. Bilindustrin är i dag högst medveten om problemet. Även om insikten kom i elfte timmen. - Framtagningstiden för en bil är flera år medan man byter mobiltelefon en gång i halvåret, säger Christer Lundström, ansvarig för Volvos elsystem. Speciellt instrumentpanelen, med alla funktioner, har en lång ledtid. Problemet är att även en fyra-fem år gammal bil måste kännas modern. - Det ligger i vårt intresse att hålla uppe andrahandsvärdet, säger Christer Lundström. Speciellt i USA där bilarna ofta leasas, och där leasingkostnaden till stor del styrs av andrahandsvärdet. Han menar att IT och andra funktioner måste kunna graderas upp även sedan bilen har lämnat fabriken. En del av elektroniken kan också byggas upp i moduler, som efter hand kan ersättas av nya. Problemet är bara att det saknas en internationell standard för såväl utformning som anslutning av modulerna. En annan möjlighet vore ju att bilarna bara erbjöd ett gränssnitt till IT. Då skulle kunden kunna köpa utrustning efter börs och behov. Men det är inget som lockar Christer Lundström: - Problemet är att allt måste vara väl integrerat, vilket minskar utbytbarheten. Det finns ju också andra värden i en bil, som krocksäkerhet och design. Handdatorer, bildskärmar, dvd-spelare och mobiltelefoner på olika hållare i bilen är inte bara något som förfular och komplicerar inredningen. Det kan också minska krocksäkerheten. Men det finns också ekonomiska skäl till att vare sig Volvo eller andra bilföretag vill överlåta den växande delen IT i bilen till andra företag. Värdet av elektroniken i bilarna växer snabbt. Tillväxten för informationsteknik i bilen ligger kring 30 procent per år, enligt beräkningar av världens största underleverantör till bilindustrin, amerikanska Delphi. Denna gigantiska marknad vill bilindustrin inte tappa. Därför försöker man hitta olika lösningar för att bygga in IT i bilarna. Exempelvis kan instrumentpanelen bli till en multimediacentral. Själva tekniken, med presentationen och gränssnittet till föraren, är på väg att bli ett viktigt konkurrensmedel. Likaså de olika funktioner som bilen kan erbjuda. Bilens förmåga att kommunicera med omvärlden är snart viktigare än dess roll som transportmedel. Hundratals teve- och radiokanaler, internet, e-post, navigeringshjälp och nödsändare är bara en del av det kommande utbudet. Både elektroniken och tjänsterna som erbjuds är en mångmiljardaffär I en tid när allt färre tillverkare erbjuder bilar som är allt mer likvärdiga till kvalitet och funktion, bidrar informationstekniken till att profilera varumärket. En bil som köps främst av barnfamiljer kan då få en uppsättning funktioner och tjänster som riktar sig speciellt till barnen, exempelvis spelprogram och video i baksätet, en lista på lämpliga platser för de täta kisspauserna eller tips om spännande utflyktsmål. Bilarna kan också skräddarsys för olika marknader. Behovet av tjänster och information är olika i Sverige och i Japan. Här hemma är bilen mer ett sätt att ta sig mellan två punkter, medan tjänstemannen i Tokyos bilköer använder bilen mer som en arbetsplats eller kanske förlängning av hemmet. I dessa tider av virussmitta via internet och e-post är säkerheten en annan bromsande faktor i bilen. Det skall visserligen gå att hämta hem datorprogram eller uppgradera funktioner via mobilnätet. Men samtidigt skall inget virus en dag få bilen att tvärdö. Eller, ännu värre, svänga av vägen eller tvärbromsa. Här ställer biltillverkarna högre krav än datorindustrin. En enda bil som svänger av vägen på grund av ett datorfel kostar tillverkaren miljarder kronor i form av solkat varumärke och tappad försäljning. Mercedes och fallet med den vältande A-klassen visar vilka konsekvenser en liknande olycka kan få. - Det är viktigt att bilindustrin är lagom konservativ, menar Christer Lundström.