Göteborgsforskare kan skapa embryonala kloner

En pc med grafikkort och snabb hårddisk. Mer än så behövs inte för att visa en datortomografi i tre dimensioner på den tryckkänsliga skärmen.

Kloning av mänskliga celler för att behandla svåra sjukdomar kan bli verklighet i Sverige om bara några år. Forskare i Göteborg håller på att utveckla en metod som kan användas för så kallad terapeutisk kloning. Tekniken tangerar den etiska gräns som idag gäller i Sverige. Enligt de riktlinjer som Vetenskapsrådet etiska nämnd nu arbetar fram för svensk stamcellsforskning är terapeutisk kloning inte godtagbar. Nämnden anser att metoden är outvecklad och riskfylld. - Forskningen har ännu inte nått så långt att vi kan överväga terapeutisk kloning. Den dag man i djurförsök klart kan visa att metoden fungerar, då gör vi en ny etisk bedömning. Men det dröjer nog ungefär tre år, säger Harriet Wallberg-Henriksson som är huvudsekreterare inom Vetenskapsrådets ämnesområde för medicin. Men professor Lars Hamberger vid kvinnokliniken på Sahlgrenska sjukhuset hävdar att tekniken redan finns. - Metoden för terapeutisk kloning är i princip redan utvecklad. Vi vet hur man gör, säger Lars Hamberger. När man klonar en individ så används en teknik som kallas för kärnöverföring. Tekniken innebär att en cellkärna som innehåller nästan all arvsmassa flyttas från en vuxen människas cell och förs in i ett ägg som tömts på sin arvsmassa. Vid terapeutisk kloning får ägget sedan växa och bilda ett embryo. Ur det embryot utvinner man kroppsegna stamceller. Dessa kan sedan användas för att behandla svåra sjukdomar. Lars Hamberger har tillsammans med Jan Wahlström, chef för klinisk genetik vid Sahlgrenska sjukhuset, också använt kärnöverföring. Detta i syfte att hjälpa kvinnor, som har fel på sina ägg, att föda friska barn som bär på deras arvsmassa. Istället för att ta cellkärnan från en vuxen människa har de flyttat en cellkärna från en kvinnas ägg till en annan kvinnas ägg. Försöken är lyckade men metoden används ännu inte kliniskt. - Vi har bara gjort prekliniska studier. Vi har sett att det går att få ett sådant ägg att överleva och att det går att befrukta, säger Lars Hamberger. Forskarna har inte haft etiskt tillstånd att utveckla ett embryo från det befruktade ägget. De ville prova om det över huvud taget gick att befrukta ett ägg som hade fått en ny cellkärna innan de sökte tillstånd för vidare försök. Men nu ligger forskarna lågt eftersom metoden är så lik den man använder vid terapeutiskt kloning. De vill inte provocera myndigheter och den allmänna opinionen. - Vi har ingen anledning att fortsätta med våra försök om människor är negativt inställda till dem, säger Lars Hamberger. Men han tror att de riktlinjer som Vetenskapsrådet just nu diskuterar kan komma att luckras upp. - Det är ett mjuknej. Ju mer Vetenskapsrådet ser nyttan av och möjligheterna med stamcellsforskningen, desto större är chansen att rådet ändrar sig. Han tycker att det är bra att man inte har lagstiftat mot mänsklig kloning eftersom det kan ta många år att ändra på en sådan lag. Och det är också en medveten strategi från Vetenskapsrådets sida att inte uttryckligen förbjuda den här forskningen. - Vi kan inte säga vad som är möjligt i morgon och får därför inte förbjuda forskning. Utvecklingen går fort och förutsättningarna förändras. Därför kan vi inte låsa fast etiken, säger Harriet Wallberg-Henriksson. I England är terapeutisk kloning redan tillåten enligt lag. I USA har representanthuset röstat för ett lagförslag som förbjuder alla former av mänsklig kloning. Men förslaget måste även godtas av senaten om förbudet ska bli verklighet.