Finnarna gillar sitt blåljusnät

2004-03-18 07:05  
Nöjd brandmästare

Alla kan prata med alla. Det är den största fördelen finsk polis, brandkår, akutsjukvård och socialtjänst ser med sitt nya gemensamma radionät. Men världens första nationella mobilradionät med så kallad Tetrateknik har färre användare än väntat vilket hotar ekonomin.

Brandmästare Ilkka Koski är nöjd med det nya.
- Nu kan alla skydds- och säkerhetsmyndigheter prata med varandra. Det är ett enormt steg framåt, men det är också en situation som kräver mer övning.

Det konstaterar Antti Jeronen, chef för Satakunta nödcentral i Björneborg, som hanterar larm till nödnumret 112.

Han borde veta vad han talar om. I tjugo år har han arbetat som polis under helt andra förhållanden när det gäller kommunikation.

Förr var möjligheterna till gemensam kommunikation begränsad, både geografiskt och organisationer emellan.

Med Virve, det nya mobilradionätet som Finland byggt upp under sju år, kan en polisman nu prata i sin handradio med många personer från olika organisationer samtidigt, även om de är spridda över landet.

Satakunta nödcentral, som Antti Jeronen ansvarar för, hör till de första av 15 nya nödcentraler i Finland. De ska ersätta 160 oberoende larmcentraler som polis, brandkår, akutsjukvård och andra så kallade blåljusmyndigheter tidigare drivit själva.

En knapptryckning räcker
Finland beslutade om den förändrade organisationen av larmhantering oberoende av det nya gemensamma mobilradionätet för blåljusmyndigheter. Men radionätet Virve är samtidigt det som gör den nya organisationen effektiv.

Tidigare har exempelvis polisen tagit emot ett nödsamtal och därefter kontaktat brandkår, akutsjukvård, räddningstjänst med mera som i sin tur skickat ut egen personal.

Med en enda knapptryckning kan nu larmassistenten som tar emot nödsamtalet anropa polis, brandkår, räddningstjänst och socialtjänst samtidigt.

- I dag hanterar en person en hel nödsituation och dirigerar larmen. Det är en enorm skillnad, inte minst för att även socialtjänsten nu kan kopplas in direkt, säger Antti Jeronen.

Överkonstapel Keijo Uusitalo
Man kan tro att åtminstone polisen skulle vara tveksam till att ta emot order från en larmcentral som inte hör till den egna organisationen. I praktiken ser dock polisen mest fördelar, inte minst på mindre orter där den egna larmcentralen har begränsade resurser och det kan ta tid att få svar.

Mer resurser dygnet runt
De nya nödcentralerna har mer resurser, dygnet runt.

- Nu vet polisen att de alltid kan få omedelbar hjälp, säger Antti Jeronen.

Som chef för nödcentralen var han mer orolig för att larmassistenter med polisbakgrund inte skulle kunna ta snabba beslut när det gäller akutsjukvård och ambulanstransport.

I simulerade akutfall har det dock visat sig att det inte varit något problem. Delvis förklaras det av att alla larmassistenter, oavsett bakgrund, i dag måste genomgå ett och ett halvt års utbildning.

Kraven på larmassistenten har alltså höjts när det gäller kunskap om olika sorters akuta situationer. Men också för hanteringen av det nya mobilradionätet.

Gruppsamtal centralt i nya nätet
Liksom i andra professionella mobilradionät är den viktigaste funktionen gruppsamtal där en pratar i taget. I det nya nätet har larmassistenten inte bara en överblick över alla grupper, vilket är normalt, utan kan också skapa nya grupper på ett ögonblick om situationen kräver så.

Möjligheten att enkelt skapa nya grupper är en av de centrala finesserna med den digitala Tetratekniken som nätet är byggt med. Om den nya tekniken gjort larmassistenternas arbete mer komplext har den mest förbättrat situationen för personal ute på fältet.

Användningen är densamma som förut - man väljer samtalsgrupp med en ratt och pratar som vanligt. Men förutom att grupperna nu kan innehålla personer från andra organisationer ser många användare en annan stor fördel: Att räckvidden för gruppsamtal är nationell.

- Det är viktigt att kunna nå långt, till exempel för att hela tiden ha kontakt med ambulanshelikoptern. Tidigare var räckvidden högst 50 kilometer, förklarar Jari Mäkinen, sjukvårdare och förare av en akutläkarbil under Björneborgs nödcentral.

För polisen är det också viktigt att Tetranätet inte kan avlyssnas.

Nationell räckvidd viktigast
Avgörande för att polisen nyligen bestämde sig för att ta steget till Virve är dock just den nationella räckvidden för gruppsamtal, vilken blivit teknisk möjlig i Tetra under det senaste året. Just i dagarna börjar därför nedmonteringen av polisens gamla analoga nät som bland annat tvingade polisbilar att byta radiokanal vid biljakter genom flera distrikt.

För det statliga bolag, State Security Networks, som driver Virve var polisens beslut ett viktigt framsteg. Medan nödcentralerna är statligt finansierade ska nämligen State Security Networks från 2007 gå runt ekonomiskt genom abonnemangsavgifter från användarorganisationerna.

Problemet är att man räknat med att få in 50.000 abonnenter i nätet och hittills bara nått upp i omkring 22.000.

- Det är främst sjukvården och socialtjänsten som ännu tvekar om att börja använda radionätet, förklarar Pertti Virtanen, ansvarig för tjänsteutveckling på State Security Networks.

Sjukvården behöver specialfunktioner
Han menar att i stort sett alla de grupper som brukar använda radio i jobbet redan anslutit sig. Sjukvård och socialtjänst har däremot delvis andra behov, och Pertti Virtanen måste därför, precis som kommersiella teleoperatörer, arbeta med att utveckla nya tjänster för att locka in dem.

Till exempel nämner han automatisk positionering av fordon och olika wap-tjänster som kan skräddarsys för vården. Han påpekar också att man exempelvis inom vården kan dra nytta av att Tetraradion även har en telefonfunktion och att månadsavgiften- i dag 28,50 euro - inkluderar fria telefonsamtal inom nätet.

- Men om vi inte får in fler abonnenter kan vi komma att behöva nya bidrag från staten, eller också höja abonnemangsavgiften, säger Pertti Virtanen.

Ytterligare en möjlighet vore att låta även kommersiella företag använda nätet. Med undantag för kraft- och fjärrvärmebolag får de inte göra det i dag.

Antti Jeronen vid Satakunta nödcentral hör dock till dem som gärna skulle släppa in exempelvis privata vaktbolag för att underlätta polisens arbete.

Mats Lewan

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt