Den röda gåtan löst

2002-10-29 23:00  

ingen vettig människa skulle väl börja smeta på sig solkräm på hösten. Och trots det ändå bli röd. <br></br> Men så gör träden. Lönnen och aspen i skogen. Dvärgbjörken och ripbären på fjället. Och många inplanterade träd och buskar i trädgårdar och parker. Alla har de preparerat sig mot höstsolen med sitt egenhändigt tillverkade solskydd, färgämnet antocyanin. Som gör dem vackert röda, från tomterött och karmosin till purpur och magenta.

Solkrämsteorin lanseras nu av flera grupper amerikanska skogsforskare. Och därmed skulle den klassiska frågan om varför vissa lövträd blir röda istället för gula och orange om hösten vara besvarad.

De gula och orange höstfärgerna är lätta att förklara. De kommer från karotenoider och xantofyller, färgämnen som finns i löven redan från början. De fungerar som ljusantenner på bladet och deltar aktivt i växtens fotosyntes. Under växtperioden döljs de av den gröna klorofyllen, men på hösten får de sin chans, när klorofyllen försvinner.

Bladen blir ljuskänsligare på hösten
Antocyanin däremot skapas inne i cellsaften under hösten, när höstsolen lyser och sockerhalten i växten är hög. Men till vad nytta? Det har forskarna undrat i nära 100 år.

Växtfysiologer i Massachusetts, Florida, Wisconsin och Vermont anser sig alltså ha svaret nu. Antocyaninet skyddar växten mot solljuset. Ju mer sol träden utsätts för, desto rödare blir färgen på bladen och desto mer antocyanin innehåller de. Färgämnet lägger sig uppe i bladets övre cellager och absorberar det mesta av solljuset. Höstsolen är visserligen vag, men utan klorofyll blir bladen mycket ljuskänsliga. Syreradikaler kan bildas, som snabbt tar död på bladet.

Det låter konstigt. Löven ska ju ändå fällas på hösten, då spelar det väl ingen roll om de dör? Men innan de faller från grenen ska de hinna lämna ifrån sig så mycket näring som möjligt till trädet för vintern. Trillar de av för tidigt får trädet sämre tillväxt.

På så vis ingår också antocyanin i trädens näringsreglering, framförallt av kväveupptaget. Samma sak gäller här: ju mindre kväve i marken, desto mer krämar antocyaninet på med sin rödfärg. Det händer vid torka, till exempel, när kvävet inte längre har något vatten att lösa sig i och därmed inte kan nä trädens rötter.

Även på våren får många lövträd rödfärgade blad. Aspen är mer röd än ljusgrön vid lövsprickningen. Och de plantor som man odlar inomhus blir ofta lite röda, när man sätter fram dem i fönstret i det starka vårljuset.

- Allt detta beror på stressreaktioner, säger Anders Ericsson, professor i skoglig växtfysiologi i Umeå. Han har inte hört talas om de amerikanska forskarnas solkrämsteori men tycker att den passar väl in i sammanhanget.

En annan bidragande faktor är vädret. Tidiga frostknäppar om hösten målar träden i mycket starkare färger än om vädret är milt och mulet.

- Det kan man se väldigt tydligt på asparna här i Umeå. Kalla och klara höstar gör dem röda och granna, säger Anders Ericsson.

Amerikansk höst lockar lövturister
De svenska träden kan vara nog så granna om hösten, men de amerikanska lövskogarna glöder onekligen häftigare. Det beror på den mångfald av ädla lövträd som växer där, träd som vi knappast vet namnet på. Och den sprakande färgpalett de bildar om hösten utgör basen för en blomstrande turistindustri. Då drar miljontals amerikaner ut på särskilda rutter för att beskåda karotenoidernas, xantofyllernas och antocyaninernas effekt.

Kerstin Österberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt